Missförstånd ekar det i mitt huvud! 

Missförstånd säger kvinnan och jag hoppar till och blir förvånad över hur lätt en chef kan se på bristerna. Mitt svar blir vänligt men bestämt, vart blev mina operationer med så allvarliga komplikationer ett missförstånd? Vart är bristerna för patientsäkerheten på kliniken ett missförstånd? Varför väntar hon med att ringa tills vi har besökt kliniken för att kräva ut ALLA journaler? ( skickades inte komplett trots att jag har den rättigheten).

Chefen vädjar om ett möte innan jag går ut offentligt och jag upplyser om att det är försent, ca 4 veckor försent. Varför ringde hon inte innan hon fick veta att jag släpper det offentligt?  Varför ringde ingen och frågade om ett möte? 

Exakt vad som hänt mig kan jag i dagsläget inte gå ut med för jag vill inte störa utredningar eller journalister som granskar ärendet. Att det dock varit en fruktansvärd process kan jag skriva under på. Ju mer jag orkar fördjupa mig i det och se över allt växer de tydliga bristerna.

Däremot kan jag säga – ATT DET FINNS INGET MISSFÖRSTÅND ATT REDA UT. UTAN DET FINNS MISSFÖRHÅLLANDEN SOM AKUT BEHÖVER SES ÖVER.

Ni hade pratat om det, men någon förändringsprocess för patientsäkerheten eller personal var inte aktuell, utan du sa bara – jaha är det så illa som du säger så kan vi lika gärna stänga avdelningen.  Mitt svar kom från hjärtat -Det är exakt det som är mitt mål, att ni måste stänga avdelningen göra om göra rätt för fler får inte drabbas. 

Bollade med min kurator och jag blev ännu starkare av samtalet och tänker våga berätta EXAKT ALLT! 

Jag står med båda fötterna på jorden och tittar upp mot himlen. Jag undra hur många “missförstånd” befinner sig i himlen? 

Kram Minette