Det skär i hjärtat, att säga hej då!

10 dagar med en uteliggare!

Med blandade känslor ska jag lyckoönska denna fina 60 åriga farbror till en ny utmaning.

Det har varit 10 lärorika och känslosamma dagar. Så många skratt men även så många tårar.

Farbrons resa är så intressant att lyssna på. Han berättar om nära och ytliga bekanta, samt gemensamma vänners bekanta, som passerat hans liv, bland annat Magnus Uggla.

Jag ser hur hans ögon skiner upp och han säger, Magnus var en skön snubbe, fin omtänksam och fullt med galna upptåg.

Han fortsätter att berätta om fler kända namn och deras upptåg. Jag ler och tänker, att så olika deras liv blev.

Hos min farbror finns ingen bitterhet, utan enbart stolthet att dessa personer passerat hans liv, han visar äkta glädje för deras framgång.

Dags för flytt!

I morgon flyttar han in på ett boende, vi ska säga hej då och jag ska nu klippa banden för att kunna sträcka ut min hand till nästa behövande.

Banden klipps väl kanske inte helt och fullt. Men det ska göras.

Något jag lärt mig under alla år som frivillig hjälpande hand är att finnas där men att berörda behöver hållas på avstånd.

Oavsett skäl,så finns alltid risk att annars bli en skälpande hand istället för en hjälpande hand.

Jag ler, jag minns förra helgen. Vi hade lördagsmys, tittade på mello. Åt gott och lite så som livet ser ut för många runt om mig.

Jag tittar på familjen, blickar säger mer än ord, sagt och gjort, 30 minuters senare sitter han i vår soffa, bryter arm med döttrarna och berätta för hela familjen om sin son, sina barnbarn och sitt ursprungsland. Under hela samtalet snurrar han på sin ring, han avslutar med att visa den för oss och säger. Vi var gifta så länge, hon var en underbar fru, men cancern kom och hämtade henne,allt för tidigt. Hans ögon glänser och han han säger, jag kommer aldrig glömma henne hon var mitt allt.

Flickorna lyssnar och och ställer så många frågor.  Jag är så tacksam att jag fick gåvan att brinna för behövande.

I denna ” farbror” finns så mycket kreativitet,  rörligt intellekt och sådan nyfikenhet.

Handen på hjärtat, jag är riktigt stolt över min insatts.

Jag sträcker på mig och fångar energi och styrka för att ge fler människor i behov min hjälpande hand!

Varma kramar Minette Tigerfalk

 

 

Lämna kommentar (13 st) Dela inlägget:

Sexuella övergrepp är något som är högst prioriterade, åtal? sällan!

2 av 10 misstankar om barnvåldtäkt leder till åtal, skäms!

Svårt att utreda säger ….

En vän sa – Jag reser inte till vissa länder pga av sexhandeln. Är landet Sverige ett land du då behöver lämna? Ja, för det pågår även här, kanske inte i samma utsträckning, men det pågår. Så snälla vakna!

Här blir barnen svikna i flera led. Hur är det en möjligt?

Övergrepp som leder till trauma och är något som påverkar hela deras barndom och vuxna liv.

Erfarna och kompetenta lärare skulle tydligt kunna se signaler.

Sexuella övergrepp är något som är högst prioriterade. Men ändå sällan leder till åtal.

Det finns många hinder i utredningen. Bristen på kompetens erfarenhet och grupper som utreder är stor.

Ni har väl alla läst om de 2 vidriga bröderna som under många år förgripit sig på små barn?

Barn som inte ens uppnått skolålder.

Barn som utsätts av smärtsamma sexuella övergrepp och samtidigt filmas för att visas för ännu fler vidriga pedofiler.

Barn som även har blivit utsatta för ytterligare förnedring genom att dessa vidriga bröder har urinerat på dessa små barn.

Vid en husrannsakan av polisen, beslagtogs det 3201 barn pornografiska filmer, på över 300 timmar ( över 2000 av dessa filmer anses mycket grova).Det fanns även 5239 barn pornografiska bilder.

Bröderna bor numera i Västernorrland men bodde tidigare i Skåne. Övergreppen har ägt rum på båda platserna.

Vart har dessa bröder mer varit som vi ännu inte känner till, hur många fler barn har blivit utsatta för dessa vidriga bröder?

Det finns alltid ett mörkertal, där barn inte vågar eller har någon att berätta för.

Övergrepp i flera led. När dessa små äntligen tar mod till sig och berättar för någon annan vuxen de litar på, då sviker rättssamhället igen.

Handläggningstiden är lång, mycket lång, 3,6 och 9 månader upp till över året är mer en regel än ett undantag.

Hur ska dessa små orka? Skulle du som vuxen orka?

Blunda och sätt er in i vad barn utsatts och utsetts för, ja här i Sverige.

Blunda och tänk, om det vore mig, mina barn mina nära?Se bilden framför er.

Hur mår ni då? Tänk då på att detta är bara en bild ni framkallat.

För ovannämnda barn och så många 1000 till så är det verkliga livet.

Återigen, jag gråter och känner att jag inte räcker till, utsatta små behöver mig och er. Vi som kan ge lite, för vi behöver påverka.

Jag vet inte just nu, men något måste förändras.

Jag skulle så gärna vilja intervjua vuxna och vuxna barn som blivit utsatta, så jag lär mig mera, skaffar mig mera kunskap och därefter har jag en plan. En väl genomtänkt plan.

Har du varit utsatt? Kan du tänka dig att träffa mig? Berätta om din traumatiska uppväxt?

Men några rätt tydliga signaler är bl.a –

  • Ert barn hänger ofta med lite äldre män.
  • Kommer hem med saker, godis osv.
  • Blir bjuden på bio, filmkväll, mc donalds osv
  • Pratar oavbrutet om sin förebild, eller blir irriterad när namnet nämns.
  • Farbror, morbror, morfar farfar, granne osv , vad är er magkänsla.

Kära anhöriga, om barnen fnyser, säger ex ” bry er inte, han är så snäll, vi spelar bara spel” Varför så aggressiv och attackerande om allt är i balans?

Nej, förlåt, men vuxna män leker inte med barn..PUNKT!

Läs nedan två inlägg från dessa små barn –

1 – Som en andra familj

Bröderna ska ha gett sig på pojkar som ofta kände sig ensamma och lockat dem med bland annat tv-spel, alkohol och pengar.

– De har lyssnat på dem, blivit sedda och fått lov att vara sig själva. De har känt ett otroligt stöd och en trygghet från de här männen. Och det är det man har utnyttjat, säger Susanne Ljungqvist, som är målsägandebiträde för tre av barnen.

En av pojkarna berättar i förhör hur bröderna var som en andra familj för honom. En annan beskriver hur de hade ett gemensamt spelintresse och bland annat spelade Nintendo. De två männen beskrivs i förundersökningen som oerhört manipulativa.

– Jag fastnade för honom direkt, han var cool och kunde kampsport, säger ett av barnen i polisförhör.

2 – ”Önskade att han var min pappa”

Ett annat barn berättar hur bröderna var förebilder och hur den äldsta av dem blev som en idol.

– Jag kommer till och med ihåg att jag sa att jag önskade att han var min pappa. Han var alltid snäll och ställde upp för mig, jag litade på honom till 100 procent, säger barnet enligt polisförhören.

Våldtäkterna ska i de flesta fall ägt rum under flera års tid. Ett av barnen ska ha blivit våldtagen två dagar i veckan under en period och enligt åtalet har barnet våldtagits minst hundra gånger mellan början av 2001 till och med september 2006. Också de andra barnen ska ha våldtagits vid upprepade tillfällen, ofta under flera års tid.

– Sen är det som att allting smälter samman, de sexuella tillfällena var så många och så ofta och så normaliserat, en rutin. Alla tillfällena smälter ihop, säger ett av barnen i polisförhör.

Enligt polisförhör ska bröderna ha hänvisat till att det de gjort, historiskt sett, varit helt normalt, bland annat förr i tiden i Grekland.

– Han normaliserade det hela att det inte var något konstigt, att det i vissa kulturer är normalt att de äldre lär upp de unga.

Går gärna in på aftonbladet för att läsa och lyssna.

https://www.aftonbladet.se/nyheter/krim/a/ddOeEj/broder-misstanks-for-hundratals-valdtakter-mot-barn

Bilder lånade från Aftonbladet.Fotograf Anders Bardell
Bilder lånade från Aftonbladet. Fotograf Anders Bardell
Lämna kommentar Dela inlägget:

En blytung ryggsäck, som inte ens den starkaste av oss alla skulle orka bära.

Fosterhem, barnhem osv  var namnen förr.

Numera heter det familjehem, HVB hem och vet inte allt. Men en sak är säker. Behovet ökar.

Utsatta barn som utsätts för bla våld, hot, familjer med olika missbruk så som, alkohol och droger.

Att dessa barn redan från liten ålder föds under missvisande förhållanden. Förnedras smutskastas, förtrycks och hemskheten att bli sexuellt utnyttjade.

Små små barn, som förlitar sig på de vuxna. Lojala barn som lider i det tysta. Små barn som gör allt för att få bekräftelse att de duger som de är, drar i alla möjliga trådar för att få en vuxens uppmärksamhet.

Dessa barn som sakta men säkert formas om från ett helt oskyldigt liten barn, till ett barn med skuldkänslor, rasande självkänsla självmordsbenägenhet och inte allt för sällan hamnar i det kriminella sexuella slavsamhälle vi lever i men inte ser.

En blytung ryggsäck, som inte ens den starkaste av oss alla skulle orka bära.

Hur ska vi tillsammans kunna hjälpa dessa små?

Socialtjänsten och de privata aktörerna lider brist på utredda & godkända familjehem.

Så många vill hjälpa till. Många vet inte hur de går tillväga, och många faller av olika rädslor av att inte klara sitt uppdrag av olika skäl. Det värsta är nog när andra påstår att dessa eldsjälar enbart gör det av två skäl, pengar eller misstanke mot fadern i hemmet att han är pedofil.

Usch och fy era hemska korkade människor.

Om ni  inte förstår vad dessa familjehem gör, så håll tyst.Och då menar jag  HÅLL TYST!

Dessa barn får inte bara en trygg och balanserad miljö, med grundtrygghet och värdegrunder.Dessa barn får även en trygg start och formas till en vuxen som kommer bidra till samhället precis som dig och mig.

OM…om vi inte har familjehem, vad skulle hända då? Enkel mattematik… dessa barn tar med sig den mest tunga ryggsäck med så mkt psykisk och fysisk ohälsa, som kommer att kosta samhället så mkt resurser.

Så nej, denna lilla ersättning som utlovas till familjehem är inte den avgörande faktorn. Övervägande familjehem gör avkall på sitt “egna jag” för att bidra med alla sina tillgångar och resurser, för att det finns barn i behov, eldsjälar som väljer bort sin egna karriär för att forma andras livs resa mot en utmanade karriär till att stå på egna ben.

Nu är december månad här. Missbruket, våldet och den vidriga misär med psykisk och fysik misshandel ökar..lavinartat.

Sommaren och Julaftonsmånad är den tid flest självmord begås,bland mycket unga personer. Ska vi blunda och bara gå vidare?

Bara denna vecka ( obs det är bara Tisdag) så har jag fått 5 samtal om akutplaceringar. Små små barn som far mycket illa.

3 år – Misshandlad, 6 år  – övergrepp, syskonpar 5 0ch 9 år – lever med tungt missbrukande mamma, barnen hittades på buss för att få värme, under tiden “mamman hade fest”. osv.

Hur känner ni inom er, när ni läser det?

Har ni ett rum över, har ni resurser att få dessa små att få en ärlig chans till anknytning, värme och kärlek?

då ber jag er tänka till?

Jag gråter inom mig, jag gråter på utsidan. Arg, på detta sjuka system vi har i vårt vackra land Sverige!

Familjehem som avsätter 24 timmar / dygn, 365 dagar om året, så respekt TACK!

Inom kort kommer –  Hoppas ni följer mig.

  • Homosexuella får  INTE att vara familjehem.
  • Varför familjehem?
  • Kommun skriver avtal med 15 årig flicka, ett avtal flickan förbinder sig att vara familjehem och ta hand om hela bohaget. Ja ni läste rätt 15 år….
  • Centernpartistens svar – Ledsen Minette, det finns inga barn i behov! Just exakt han tog beslutet åt mig.
ensamt och utsatt

Varma kramar Minette Tigerfalk/ Tigrinna  för dina och mina barn.

Lämna kommentar (4 st) Dela inlägget:

Klockan, dagen och frågor!

Godmorgon fina läsare.

I natt var det dags att ställa om klockan. Ler varje gång det blir aktuellt.

Hur var det nu då, ska klockan vridas fram eller tillbaka?Jag löste problemet med att tänka på hur jag gör med utemöblerna. Ställ fram på våren – ställ tillbaka på hösten!

Och ni som undrade hur ni skulle orka hålla er vakna till klockan tre för att ställa om klockan, så funkar det även att göra det innan ni går och lägger er alt när ni går upp. Jag utmanade mig själv och testade för några år sen och jag överlevde. Spännande, kusligt och överraskande:-)

Hoppas er helg varit härlig och att ni får en härlig söndag med många timmar ute i friska luften.

Söndag.

Denna härliga söndag är planerad med aktiviteter i skogen, rensa bland kläder och skor. För något år sedan byggde jag om ett stort rum till ett “walk in closet. Jag slogs av känslan – att jösses vad stort, vad ska jag fylla på med.

Här står jag nu och inser, att jag med 2 två döttrar, snabbt löste det problemet. Så pass mycket att vi nu”inte ser garderoben för alla kläder”.

Så ni som behöver kläder i storlek 34 / 36 samt 122- 128 cl 134 – 140 cl, hör av er, finns fina saker vill jag lova.

Frågor.

Jag får en del frågor från bl.a följare på bloggen, fb,IG, vänner och familj. Så som följande se nedan,

  •  Vad ska du blogga om, inriktning?
  •  Du har barn, hur gamla, kön osv.
  • Du verkar företagsam, vad har du gjort och vad gör du? Får inte riktigt grepp.
  • På din fb läser jag mellan raderna att ditt liv inte varit spikrakt, något du vill berätta mera om, eller har jag fel?
  • Ibland är du mkt på sociala medier.ibland betydligt mindre. Vill gärna ha regelbundenhet, är det något du kommer tänka på?
  • Kommer du gå ut med underlag gällande det påhopp du varit utsatt för?
  • Du verkar alltid så glad med så härlig inställning, hur orkar du?
  • Blir du aldrig riktigt arg?
  • Är du inte rädd att lämna ut dig?
  • Hur känns det när du får påhopp?

För att vara tydlig i mina svar, så kommer jag att göra små enskilda inlägg för varje fråga.

OBS Suddiga bilder, men hört att det är rätt okej att vara “suddig” en söndagmorgon. ler!

Hoppas er dag kommer bli underbar med vänner familj och höstinfluenser,

Kramar till er /Minette Tigerfalk

Lämna kommentar Dela inlägget:

Att blogga eller inte,det är frågan!

Att blogga eller inte,det är frågan!

Att blogga eller inte?

Det var tankar jag slogs med under lång tid.

I så många år har jag haft en dröm om att skriva, helst som krönikör och bloggare.

Frågor om när har inte kunna besvaras. För jag har inte haft något svar. Finns ett läsvärde, hur når jag ut, hur tas det emot? Plötsligt kommer rädslan, dålig självkänsla kommer över mig, jag kan väl inte eller kan jag? Hur mycket ska jag lämna ut, allt eller inget, eller rent av något hel annat. Sagt och gjort  år 2016 lyfte jag detta med några vänner, kollegor och nya bekanta, alla ställde kritiska frågor, frågor som jag behövde få fram ett svar på. Men alla ställde sig  positiva. Jag började skriva, testgruppen tog del och återkom med konstruktiv kritik. Det var en jobbig period då jag lämnade ut mig själv, skulle det beröra eller inte? För det var ändå det som var huvudfrågan. Tiden gick och jag kan lova att jag nog aldrig varit så nervös.

Nu skulle gruppen samlas.

jan 2017 kom domedagen – gruppen skulle samlas, lyfta det dem läst och jag var beredd på att få krypa ut och skämmas, men nej ni, så blev det inte, alla utom 1 person ställde sig positiva, men alla ville läsa mer, för dem älskade mixen av min entreprenörsanda,humor och min hjärtefråga. Dem ville alla läsa mer, även den som sa nej, för det var inte ett nej för mitt skrivande, utan för risker, vad har hänt när man väl lagt ut sig offentligt?

Sagt och gjort, jag la ut frågan om portal etc på fb och där knöts banden mellan mig och portalen maqt.se – Ägare bakom maqt är Åza Brennander och Sofia Rådenholt Brennander.

Många samtal har skett sen dess och i september  2017 var det dags.  Tror ni jag var nervös? asså på riktigt, tappade räkning efter runt 100 delete.

Förstå att skriva något bra om sig  själv i en presentation. Galet det är ju skäms täcke på den i Sverige, vem tror jag att jag är?

Men timmarna gick, jag skrev, skrev och så skrev jag lite till. Vartefter jag skrev så blev jag så stolt, är det verkligen mig jag skriver om? Har jag hunnit med allt detta, har jag nått så fina mål? Nu blev jag väldigt stolt, tog en löprunda, därefter nöp jag mig i armen, det är jag, det är på riktigt, jag är grym. Då förstod jag, då bestämde jag mig – det kommer bli 50 ogilla och 50 gilla, vilket innebär, gilla kommer läsa och ogilla kommer att läsa, visa sprida och snacka.

Och här sitter jag nu,skriver om allt och inget. Så himla roligt, spännande och modigt, för det är exakt just vad det är, modigt!

Under tiden har fler frågat mig om hur jag gick tillväga och fått höra att många andra kvinnor vill blogga.

Då jag inte rusar iväg och bara gör. Så var ju processen rätt lång. Det handlade om så mycket mer än att öppna ” en butik” jag öppnar mitt liv.

Så ni som vill blogga.

Tänk till, be om hjälp och ställ er gärna nedanstående frågor. Det underlättar när du väl tagit ett beslut.

 

1 – Budskap – Vad vill du nå ut med och varför?

2 – Målgrupp  – Vem vill du nå ut till?

3 – 4 områden – Vilka områden vill du skriva om, ex barn, träning, politik etc. Va helst inte för bred.

4 – Portal eller ensam – Sätt för och emot.

5 – släpp i genom allt, eller  0 tolerans mot ex, förtal, nätmobb, etc.

6 – Tid, hur många inlägg per dag/vecka/ månad/år. Hur många timmar kan och vill  du lägga ner?

7 – Prata alltid med din familj, barn, fru, man och nära om inlägg Hur ser dina barn på det nu och hur kan dem ställa sig till det om några år?

8 – Finns det ekonomi?

 

Hoppas jag nu fått er att förstå, att blogga är spännande, roligt, utvecklande och läkande, så kom igen, våga du med! Nedan ser ni vilka härliga kvinnor som jag ligger ” platt” under…skämt! Utan dem hade jag aldrig vågat och när det känns vemodigt och tufft då finns dem alltid där.

Så när ni bestämt er, ställ krav och förväntningar på er portal, det gjorde jag och dem levererar 24/7 .

De finns ännu en person som gav mig en rejäl spark där bak,läs inom kort vem just hen är och vad den tillförde mig.

 

Sköt om er / kramar Minette Tigerfalk

 

 

Lämna kommentar (12 st) Dela inlägget: