Det skär i hjärtat, att säga hej då!

10 dagar med en uteliggare!

Med blandade känslor ska jag lyckoönska denna fina 60 åriga farbror till en ny utmaning.

Det har varit 10 lärorika och känslosamma dagar. Så många skratt men även så många tårar.

Farbrons resa är så intressant att lyssna på. Han berättar om nära och ytliga bekanta, samt gemensamma vänners bekanta, som passerat hans liv, bland annat Magnus Uggla.

Jag ser hur hans ögon skiner upp och han säger, Magnus var en skön snubbe, fin omtänksam och fullt med galna upptåg.

Han fortsätter att berätta om fler kända namn och deras upptåg. Jag ler och tänker, att så olika deras liv blev.

Hos min farbror finns ingen bitterhet, utan enbart stolthet att dessa personer passerat hans liv, han visar äkta glädje för deras framgång.

Dags för flytt!

I morgon flyttar han in på ett boende, vi ska säga hej då och jag ska nu klippa banden för att kunna sträcka ut min hand till nästa behövande.

Banden klipps väl kanske inte helt och fullt. Men det ska göras.

Något jag lärt mig under alla år som frivillig hjälpande hand är att finnas där men att berörda behöver hållas på avstånd.

Oavsett skäl,så finns alltid risk att annars bli en skälpande hand istället för en hjälpande hand.

Jag ler, jag minns förra helgen. Vi hade lördagsmys, tittade på mello. Åt gott och lite så som livet ser ut för många runt om mig.

Jag tittar på familjen, blickar säger mer än ord, sagt och gjort, 30 minuters senare sitter han i vår soffa, bryter arm med döttrarna och berätta för hela familjen om sin son, sina barnbarn och sitt ursprungsland. Under hela samtalet snurrar han på sin ring, han avslutar med att visa den för oss och säger. Vi var gifta så länge, hon var en underbar fru, men cancern kom och hämtade henne,allt för tidigt. Hans ögon glänser och han han säger, jag kommer aldrig glömma henne hon var mitt allt.

Flickorna lyssnar och och ställer så många frågor.  Jag är så tacksam att jag fick gåvan att brinna för behövande.

I denna ” farbror” finns så mycket kreativitet,  rörligt intellekt och sådan nyfikenhet.

Handen på hjärtat, jag är riktigt stolt över min insatts.

Jag sträcker på mig och fångar energi och styrka för att ge fler människor i behov min hjälpande hand!

Varma kramar Minette Tigerfalk

 

 

Lämna kommentar (13 st) Dela inlägget:

Förbannad sårad och upprörd!

Godmorgon fina ni!
Förbannad sårad och upprörd. Nu drar jag igång igen.

Eskilstuna hjälper – ansök om medlemskap i gruppen på facebook.

För lite drygt 1 år sedan valde jag att lägga EA Hjälper åt sidan. 
Min tid och energi räckte inte fullt ut. Men det innebar inte att jag lutade mig tillbaka.
Utan snarare så kunde jag hålla fokus på att hjälpa människor i behov på andra områden.

Det var nyttig och lärorikt.
Men så kommer den kalla fina vintern igen. Och återigen kommer sms och mail.
Allt som sker i detta mörka Sverige.

Barnfamiljer som kämpar för att lösa maten på bordet dag efter dag.
Familjer sådan som vi, som gjort allt men det räcker inte till. Föräldrar som helt har hamnat mitt i mörkertalet av Sveriges ljuvliga värdegrund.
Människor som kämpat hela livet på nivåer dem mäktar med, ärver alla kläder, inga semestrar, jul där barn sitter med mkt svullna rödgråtna ögon.
Barn som är små och förstår, barn som tröstar mamma och pappa, med fraser: -Det gör inget, vi har varandra, vi har ett hem… osv.
Barn som lärt sig vad värdegrund är.
Alltså föräldrar som lärt sina barn vad som är viktigt. Föräldrar som gör samhället en tjänst genom att fostra sina barn till rätt och fel, ditt och mitt.
En värdegrund med respekt.

Men föräldrar som hamnat utanför systemet. Finns så många olika skäl.
Socialen räcker inte till eller rent av prioriterar inte dessa familjer. Många olika anledningar, Men inget svar är godtagbart.
Jag ska inte här och nu lyfta min syn på denna grymma elaka nonchalans. MEN!

Inte kunde väl en utbildad biståndshandläggare?…


Jag spelade en roll, gick med en familj. Jag ville inte tro på det de sagt. Inte kunde väl en utbildad biståndshandläggare säga och agera som familjen berättat? Jo, det kunde personen – Fy säger jag bara.
Och hennes mening ekar ännu i mitt huvud: -Ni ska vara tacksamma att ni inte behövt fly från kriget, det finns så många där ute som har det sämre.
Där och då lämnade jag rummet och bestämde mig, jag måste öppna sidan igen och hjälpa familjerna som inte har det som så många andra.
Men ett tips till dig iskalla mindre begåvade biståndshandläggare: -Skyll inte på din arbetsgivare, elakhet och arrogans passar inte på den stolen.

Med den meningen så visar du tydligt att det är DU som är problemet.

Så nu ber jag er hålla kolla på sidan och vilka sökningar jag har. Hoppas på er hjälp.
Bjud även in era vänner.
Har inte du den där lilla extra jackan att skänka, så kanske din granne, bror eller vän har det.

Tack på förhand kramar Minette Tigerfalk.

 

 

Lämna kommentar Dela inlägget: