Fängelse, kom inte sen och gråt över era barn!

Barn ska inte in i fängelse, dem ska få en chans!

Mitt liv, mitt kall och min vardag, allas barn.
Vad tänker ni, säger ni ja till fängelse, andas då och se era egna små hamna i dessa vuxna kriminella klor som snabbt bryter ner barnen. Alla barn drabbas, speciellt barn där det saknas en pappa, en förebild och en stark mörk röst.

Flertalet tidigare tysta åhörare har nu vaknat och börjat höja sina röster mot förslaget om att införa fängelse för barn. Precis som jag tror jag att många först behövde marinera det i sina tankar för att verkligen förstå vad som håller på att hända.

Att låsa in barn är inte bara fel, det är rent av farligt. Förslaget andas desperation. Fängelse förstör barns trygghet, bryter deras skolgång och skapar trauma. Det riskerar att cementera kriminalitet istället för att stoppa den. Barn som fängslas riskerar livslång stigmatisering, psykisk ohälsa och social isolering. Dem mister kontakten med familj, vänner och vuxna som bryr sig. I ett fängelse lär sig inte barn att förstå konsekvenser där lär dem sig att leva i rädsla, misstro och våld.

Ingen lösning utan ett straff som förstör!

Fängelse för barn är och kommer aldrig att bli en lösning. Det är ett straff som förstör. Det normaliserar kriminalitet och ökar risken för fortsatt brottslighet. Bakom murarna kommer unga att utsättas för våld, mobbning, hot och övergrepp. Barn kommer placeras i miljöer där de inte kan skydda sig själva. Droger kommer bli mer regel än undantag och barn kommer utnyttjas i nya kriminella handlingar  och på det utnyttjas sexuellt. Barns kroppar kommer genom sexuellt nedbrytande mönster bli betalningen för dessa droger.  I många fall våldtäkter där barns kroppar används för andras sjuka läggningar och maktmissbruk för i fängelset finns ingen lägsta ålder. Vad  tror ni händer med dessa barn när dem väl släps ut? Vill ni se verkligheten som den är eller tänker ni fortsätta blunda?

13 000 kr per dygn!

Att hålla ett barn i fängelse kan kosta upp till 13 000 kronor per dygn (Riksrevisionen, RiR 2024:7). På ett år blir det närmare 4,75 miljoner kronor per barn och ofta ännu mer. Det är pengar som bokstavligen slösas bort för att bygga murar, lås och rädslor hos barn.

Samma resurser skulle kunna användas till att ge barnen en framtid. Till exempel:

Intensivt stöd i hemmet och familjeterapi som stärker tryggheten. Psykologiska och terapeutiska insatser för att bearbeta trauma. Skola, fritid och mentorprogram som ger framtidstro och utbildning.

Förebyggande insatser i samhället  där barnen får stöd innan problemen växer. Fler socialsekreterare, poliser och all övrig personal i  hela vårdkedjan  behöver verktyg för att göra sitt jobb och fördubblade löner. Program mot antisocialt beteende och kriminalitet redan i hemmet. Vuxennärvaro på gator och torg genom nattvandring, samtal och engagemang.

Föräldraengagemang handlar inte om att sticka till en femhundring och skicka ut barnen för att ta ett glas vin hemma i sin ensamhet eller vänner.  Det handlar om att finnas där lyssna, möta och se för att sen stå kvar.

Ge kärlek inte rädsla!

Genom kärlek, stöd och konkreta resurser kan vi bryta mönster av våld och kriminalitet. Men inte genom att skapa rädsla och straff, för samhället kan bättre och vi har både kunskap, resurser och möjligheten. Det som saknas är viljan, modet och att vi står starka tillsammans när det verkligen gäller.

Jag har i många år öppnat min dörr, mitt hem och mitt hjärta. Jag har tagit emot barn som andra kastat ut. Trasiga, sårbara barn som just därför behöver vuxna omkring sig. Det har kostat, ja men det har varit värt det. För varje barn jag kunnat hjälpa och varje gång jag kunnat köra hem dem till föräldrarna har varit en vinst. För mig är det ett bevis  på att det går att hjälpa den där lilla omöjliga.

Jag säger nej till fängelse för barn och ja till konkreta insatser som förändrar liv. Det här handlar inte bara om andras barn. Det handlar om allas och framtidens barn och om det samhälle vi alla formar tillsammans.

Barnen i samhället är vårt gemensamma ansvar.

Deras liv är vår skyldighet och deras framtid ett direkt resultat av de beslut vi tar idag. Så låt oss välja omtänksamhet, mod och verkliga lösningar. Låt oss säga nej till fängelse för barn och ja till ett samhälle som verkligen tar hand om dem.

För barn ska inte straffas som vuxna kriminella. Konsekvenserna av att låsa in ett barn är förödande för barnet, familjen, samhället och faktiskt för dig. För alla kommer drabbas av det här beslutet på ett sätt vi ännu inte ens kan föreställa oss.

Spelet är likt monopol där vi passerar fängelse utan att passera gå!

Barn ska inte vara som små brickor i vuxnas kriminella ekonomiska brottslighet. Barn är sårbara, formbara och i behov av vägledning, stöd och omsorg  för dem är inte behov av murar och lås.

Jag säger det igen, med hela mitt hjärta, nej till fängelse för barn!

Och till er som röstar för detta kom inte sedan och gråt över höga skatter, eller när era barn, barnbarn eller vänners barn brutalt kastas in i fängelse för att dem hamnat snett. För detta gäller inte bara andras barn  utan även era och i nästa fortsatta led.

Min röst låg tidigare på partiet som lämnar fram detta förslag, min röst kommer nu flyttas till annat parti, där det finns substans till det verkliga livet.

Har ni ens sett ett barn skära sig och  ta droger? Har ni någonsin tittat in i ett barns ögon för att förstå deras rädslor? Har ni överhuvudet taget sett verkligheten? Det har jag!

Sänder all kärlek till det tappade samhället/ Minette

Hur långt ner i åldern ska vi gå innan samhälle förstår?

 

Lämna kommentar Dela inlägget:

Vem är mest sjuk, patienterna eller beslutsfattarna? Total saknad av allt det är exakt vad de har!

Tusentals platser stänger i sommar, är det friskt? 

I helgen skrev jag ett inlägg om dags att rösta och läsa på.

Exakt just detta (nedan)handlade mitt inlägg om.

Idag skulle jag skriva en hyllning till 2 viktiga personer för mig i dagens vardag.Vi behöver se det bra och lyfta det, lyfta det offentligt. Vända trenden att hänga ut personer negativt. ja, lyfta det bra!

Sätter mig på tåget och läser nyheter. Full med skrivarglöd…Vad händer?

Möts av detta och blir så upprörd så någon hyllning är i dagsläget inte aktuell. Energin i botten..Ilska & frustation tog över. 

Först och främst tänker jag på alla de gamla människor, tänk att vara typ 80 plus sällan är det fullt ut friskt och inte alls långt från verkligheten söker många vård. De flesta är äldre men även de yngre behöver vård.

Men förglöm inte alla patienter med psykisk ohälsa och ätstörning! Sommaren är av de tyngsta perioder, då stängs avdelningar ner.

Det är Sjukt mycket SJUKT! 

Men fördelen att vara ung är att du ofta är så frisk att du orkar att vara sjuk. Men den äldre generationen, många är ensamma, söker inte hjälp, vill inte vara i vägen.De söker hjälp när de inte orkar vara sämre!

Mitt hjärta brister när jag ser läser och upplever hur patienter ska drabbas av att politiker inte har mer förstånd än att se vad vården behöver. 

Det var inte för inte jag avslutade mitt yrke inom vården. Att varje dag mötas av rädda, sjuk och oroliga äldre personer gav mig magont, tårar och sömn lösa nätter. 

 

Jag är som sagt vansinnigt arg besviken och frustrerad. Så tänker avsluta detta inlägg här och nu innan jag skriver något som inte bör skrivas på en blogg.  

Avslutar med tårar och tomhet och vädjan till er alla, rösta rätt!

Kram Minette

Ledsen
Ledsen.
Lämna kommentar Dela inlägget: