havrepannkakor mumma, har ni tips på proteinpulver?

 Havrepannkakor 

Fyller kroppen med god mat för att snart vara redo att börja gymma, vilket jag älskar och saknat. Jag har haft lite otur en tid så kroppen har varit rejält ur balans helt utan träning och med dåliga kostintag. För två veckor sen började jag vända kosten till det bättre men tyvärr äter jag allt för mycket socker men det ska minskas. Men min erfarenhet, utbildning och livsstil så vet jag om något att det jag gjort är helt uppåt väggarna. 

För mig är träningen ett måste för bra välmående och jag behöver löpträna  för att rensa tankarna och få njuta av naturen. Gymmar gör jag för att bli stark och som bonus kanske lite tight. Just nu är jag trött, blek och otränad. Inte kul alls i min värld.

Jag fullkomligt älskar lätta snabba måltider fyllda med  bland annat frukt och bär.

Delar med mig av två enkla grundrecept för frukost eller mellis. 

Havresmoothie min egna favorit.

  – 2 dl äpplejuice 1 apelsin 1 dl havregryn 1 banan 1 äpple 1 näve grönt  1 dl  ( gärna frysta)  blåbär och hallon, ett till två råa ägg. Lägg allt i en shake och dryck sen väl kyld. 

 

Havrepannkakor.

 – 1 dl havregryn 1 banan 2 st ägg. Mosa bananen och därefter blanda ihop med ägg  och havregrynen. Låt det stå och dra någon minut stek sen på svag värme. Servera med frukt och färska bär. 

Mitt havremjöl.

Flickorna hemma älskar pannkaka och som många av oss vet  så är det inte bästa maten att servera . Mitt tips till er är att mixa eller mortla vanligt havregryn tills det blir havremjöl, byt ut socker och söta med vaniljpulver. Det enkla tricket går väl hem och flickorna märker ingen skillnad. Toppa gärna med hemmagjord sylt eller varma färska blåbär.

Letar ett gott och nyttigt proteinpulver, gärna vaniljsmak, tips? Ps det måste finnas på vanlig handel och var godkänt på livsmedelsverket. Vill säga inget från något annat land utan innehållsförteckning, bäst före datum osv. ds 

Nu ska jag fortsätta denna fina dag med skogspromenad och vila jag blir fullt frisk – kramar till er alla från mig / Minette

Lämna kommentar (3 st) Dela inlägget:

Advent knackar på dörren

1:a advent första söndagen i december!

Härliga advent och jag vaknar upp ensam hemma för resten av familjen är på handbollscup. Jag är sjuk och helt slut så jag fick stanna hemma. Jag behöver energi vila och träna men ville ju även följa med familjen. 

Första söndagen i advent eller första advent är kyrkårets första dag infaller söndagen mellan 27 november och 3 december. Var ni i kyrkan idag?   Dessvärre inte jag då jag vill vara säker på att jag inte smittar innan jag ger mig ut bland andra.  Kyrkan är för mig en samlingsplats dit alla är välkomna och alla får vara EXAKT som de vill. 

Syrran kom över.

Det blev ändå en härlig helg som började med fredagsmys med älskade syrran Lena Brunstedt. Jag bakade pizza och vi tittade på idol och en hel del skratt fick vi till. 

Igår blev det för mig och syrran att åka till Västerås för att handla julklappar. 

Nedan -Louis och Miltons lådor för kommande lucköppningar.

Lådor fyllda med massor av gott. 

Nedan ser ni granen som står i köksdelen.

På bilden nedan försöker jag få till en bild med Loui, blev väl så där…ler!

Granen i Cassandras rum.

Den är fylld med 23 paket. ( paket 24 läggs i julstrumpan). 1:a advent får hon börja leta runt i granen efter dagens datum.


Granen i Leonas rum

Även den är fylld med 23 paket. ( paket 24 läggs i julstrumpan). 1:a advent får hon börja leta runt i granen efter dagens datum.

 Advent och dags att baka!

Som avkoppling ska jag nu ge mig på att baka saffransmuffins och saffrans vaniljbullar.  Därefter pynta silvergranen som står i biorummet. Det är under denna granen julklapparna till kvinnojouren kommer att ligga tills överlämning. Hoppas ni kommer att bidra. 

Njut av livet och var snäll så blir allt så enkelt  -Kram till er /Minette

å¨ö  ( paket 24 läggs i julstrumpan).

Tände några ljus i ensamheten.

Lämna kommentar Dela inlägget:

Pung Loui och ett äkta “skit”inlägg

Pung Loui fick han heta mellan varven! 

Idag är jag en trött matte och jag känner av oron från Louis kastrering som gjordes igår. Troligen  påverkas jag även lite av alla tunga byråkratiska samtal jag hade. Jag  känner frustration på hur jag ska få ihop det men  jag är en kämpe och tänker inte ge upp. Jag är inte personligheten att gilla att kasta runt med massa klyschor som bland annat  “karma”  men karma är KARMA. 

Jag skrev just om det tidigare idag kolla gärna det inlägget –  

https://minettetigerfalk.maqt.se/2019/11/12/karma-lagen-orsak-och-verkan-agda/

Inte bara en fis!

Pung Loui var lite piggare på morgonkvisten men jag var helt slut.  Efter en natt med få timmars sömn så är det bara att gilla läget.  Älskade Pung Loui är numera kastrerad och ligger här intill. Han undrar nog vart hans lilla påse tog vägen?  De smärtstillande piller jag stoppar i honom ger honom en bubblig mage och det luktar prutt i hela huset. Jag misstänker att hämnden är ljuv.  Jag hör åter en fis som går över till ett bubblande läte och doften tar snabbt över. Fy faro hinner jag tänka och samtidigt ser jag att lilla gubben inte bara fes. Där mitt på den mjuka fina madrassen har han lagt spår av piller som gett sig på magen.

Han skäms och jag lider med honom och vem tusan skulle inte skämmas genom att släppa väder och det blir en spillning likt brulépudding?

Jag slås tillbaka till minnet när jag för några år sen stod  där på ica safiren och lutade mig framåt för att nå en burk. Så där lagom när jag når hör jag en rejäl prutt bakom mig. Jag vänder mig fort om för att titta mig runt dock inte för att se vem det var.  Utan för att se hur många som förstod att det var JAG!  Jag ryser till lite igen och skrattar samtidigt högt.

 

 

Nu är det dags att ta en vända till sopstationen för att kasta madrassen och samtidigt passa på att skänka iväg kläder till återvinningen. 

Hoppas ni får en fin eftermiddag kram Minette 

 

Lämna kommentar Dela inlägget:

Häng, samtal och Stockholms gator

Häng utanför Café Opera! 

Häng med vän och lång promenad genom Stockholms gator vi fnissade och rumlade runt som om vi skulle varit påverkade av något, men nej, vi var enbart påverkade av livets glädje och allt som sker. Morgonen började med långt samtal med fina vännen Lina Ivarsson efter det blev till att ringa underbara Margareta Hedin och snabbt därefter drivna Mita Magnusson. När det väl finns en lucka finns det många samtal att komma ikapp. Min tid skulle behöva dubblas typ tre gånger om. Dagen i ära bjöd även på skön skogspromenad och sökträning med Loui. Ni vänner är så otroligt fina och allt ert stöd och energi ni ger är så uppskattat, jag ringer och träffar er alla, sakta men säkert. Ni är alla så betydelsefulla på olika vis.

 

Snygga Margareta från Isis Kammare lutar sig tryggt mot staket och leker med tanken att hoppa in i bilen och köra iväg. Själv funderade jag mest på hur killarna bakom vågade utföra alla dess konster de gjorde på två hjul .

 

Bild från ett härligt event som Johan carlén höll i., med snyggingen Lina från Palina Make up och hudvård.

Bild från filmen “goliat” Som  Mia Jorpers på Wonderland Event bjöd in till. Här tillsammans med entreprenören Mita Magnusson från Mitas mat.

Filmen Goliat med Mita Magnusson

Drömmer om snygga naglar!

Tittar igenom bilderna och dras till deras fina naglar och alla tre har så bedårande vackra naglar.Suget att boka tid för att få mina naglar  lika vackra kommer mer och mer. Som utbildad nagelteknolog så borde min naglar vara betydligt mer vårdade, men skomakarens barn.. Ska nog fundera en vända till och sen boka. Tips på vart jag ska gå? Kanske ska jag rent av be min dotter  Paulina   https://blogg.loppi.se/paulinatigerfalk/2s-jubileum/019/10/27/1-ar   komma och fixa det?  Även hon är ju utbildad och  även passa på att njuta av en skön avkopplande massage. 

Hur ser era dagar ut, vad jobbar ni med och vad gör ni på fritiden? Berätta gärna.  

Nu blir det att  tvätta, vika tvätt, städa, pyssla med flickorna och ett klockan 13.00 läkarbesök.

Kramar Minette

Lämna kommentar (3 st) Dela inlägget:

Äntligen måndag, bokläsning och livet.

Äntligen Måndag, höstlov och vänner.

Äntligen blir det en ledig vecka med flickorna. Det är måndag och jag börjar med  en tidig (05.00) lång och skön promenad och självklart är Loui med.Många sover nog ännu. Väl hemma blir det att krypa ner i ett varmt skönt bad och därefter sjunka ner i soffan och framför brasan för att börja läsa “En tid för gudarna” skriven av Staffan Nordstrand.  “En tid för gudarna” är en spänningsroman baserad på en verklig händelse. Boken är en uppföljare till Opium. För endast runt 200 kr kan ni köpa boken på adlibris. 

 https://www.adlibris.com/se/bok/en-tid-for-gudar-9789176299128?gclid=EAIaIQobChMIpvTchou95QIVU4myCh2uAQPpEAAYASAAEgJVx_D_BwE

 

Dagarna som varit!

Jag hade en härlig vecka med mina vänner och familj.  Jag var några dagar i Stockholm för att få koppla av. Det gjorde mig gott och då det är viktigt att lyssna in, känna av och följa kroppens signaler, så gjorde jag det och det blev så bra. Hur gör ni när kroppen är tydlig i sitt språk? För mig är den bästa medicinen för snabb återhämtning och läkning att träna. Jag anser att jag har ett ansvar gentemot mig själv, min familj, vänner och staten att vårda mig själv för att undvika långdragna sjukskrivningar pga av ohälsa eller som andra säger,  dåligt mående. Jag om någon vet ju hur det är att vara där men jag vill vara fri, frisk och färdig för att fånga livet.  

Vi skålade vår framgång.

 I gulliga små glas som påminner mig om barndomen, då det fanns lika i hemmet. Vi var enade om att det smakade extra gott idag och just exakt i dessa glas på denna gata. Vi är båda eniga om att delmål ska firas och minnena från gatan sen årtioenden tillbaka ger oss stora leenden. 

Att kliva in på Isis Kammare!

Stegar in på Isis Kammare och njuter av lugnet  som möter mig och tittar mig runt. Jag fullkomligt älskar astrologi och taro. Titta så fint Margareta  Hedin har det.  Ni hittar henne på Isis Kammare i gamla stan i Stockholm eller på hennes välbesökta blogg på damernas värld. Tänk dock på att boka tid innan ni dyker upp, för det är som oftast fullbokat. 

Skratt på Storkyrkobrinken.

Det blev en hel del skratt på Storkyrkobrinken i gamla stan i Stockholm. Fler visste att jag var på plats och de slöt upp en efter en bara för att säga hej, ge en kram och umgås. Jag måste få säga att jag är berörd över all bekräftelser ni fina ger mig. Ni är så många runt mig och jag vet inte hur jag ska hinna vårda alla med värme och tid. Jag lovar att tids nog så kommer jag räcka för er alla. 

Vi pratade om konsten att vara snäll, det verkar lite svårt för vissa. Jag anser att det är hur lätt som helst. det kan väl inte vara svårt att vara snäll?  Det är väl rent av det lättaste och minst ansträngande att uppfylla, snällhet?  

Framfart i Gamla stan.

Jag och min väninna  Margareta  går med härliga kliv mot en bio som vi blev inbjudan till. Mer om det kommer i dagarna.  

 

 

Nu ska jag fortsätta min sköna måndag med att få ut flickorna och deras vänner i skogen för att plocka löv. Därefter blir det hem för att torka löven och höstpyssla. Traditioner är till för att följas oavsett åldern. 

 

Skriv gärna och berätta vad ni ska göra. Höstkramar från Minette 

Lämna kommentar Dela inlägget:

Find your best, gubben gubb…. är tillbaka.

Find your best!

Mitt råd till dig, find your best. Det blir  lätt när det är rätt. Söndag, typiskt höstdag och jag känner mig tacksam. Helgen blev att fira Robert med underbara  vänner och familj.  Telefon på ljudlös och undanstoppad,  leva i nuet och skärma av alla sociala media uppdateringar för stunden. Skönt och nyttigt att leva för stunden. Nackdelen med det blev att vi tog nästan inga kort, men vad gör det? Vi  var tillsammans och det är bäst av allt. Firade i omgångar med  3 effektiva sittningar. 

Gubben ….. och tanten Agda har missat “Find your best”!

Jag hann även träffa Johnny Höglin en snabbis, alltid lika galna möten. Vilken energi.

Idag söndag ögnar jag igenom IG etc och skrattar lite både åt mig själv, mina meddelande jag skrivit och åt några stalkers eller vad de nu ska kallas, hickar till när jag ser att blandannat gubben  är tillbaka och även tanten  Agda som inte har ett liv. Tänk vad intressant jag måste vara, då både kända och okända personer lägger tid att både skriva till och om mig, jag är stolt, smickrad och tacksam, jag fick ett namn, en status en plats på kartan. Viker mig i asgarv och undrar, hur tänkte de? Så mycket kärlek till dessa personer. Jag sträcker på mig, för jag vet, jag är  intressant, så mycket större, modigare och inger respekt. Jag behöver inte förnedra mig själv eller hålla på med stalkning och smutskastning, jag finns, jag lever och jag älskar det.

Någon kvinna har ringt mig några gånger, jag har på riktigt ingen aning om vad hon vill och jag ger samma svar varje gång, vi kan ses på riktigt och du får ställa alla dina frågor, annars lägg ner. Kanske dags att skriva en bok.

 

Nu ska jag ut och njuta på en lång skön promenad i Skjulsta, så välkomna dit ni som vill följer mina steg i det dolda!

 Kram Minette 

Lämna kommentar (2 st) Dela inlägget:

Sorgearbete pågår,så ledsen och tom

Sorgearbete pågår.

Fuck cancer

Tomhet.

Sorgearbete, en mycket närstående har avlidit. Allt för många år för tidigt, enbart 50 plus fyllda.Tomheten, uppgivenheten i sorgen är  påfrestande.Alla reaktioner är individuella. Mina tankar går till min kära och nära avlidnes man och barn. Jag önskar jag kunde avlasta i deras sorg och smärta, men det går inte. Vi är många i familjen, men inte tillräckligt för att finna ro och svar på alla frågor. Min syster och bror, min dotter med familj och min familj, har samlats för att bara få ro, fundera, ventilera och gråta. 

Armband! 

Tänker tillbaka, jag och Lena besökte dig och du bad oss att förmedla, alla ska köpa ett armband. Vi sprang högt och lågt, du gav dig inte. Du skulle köpa ett gäng armband. Vi måste alla bidra. Så därav denna bild. Jag förmedlar vidare. När någon fyller år, julklapp, påskägg eller rent av istället för en blomma, så köp ett armband. 

Vad menas med sorgearbete?

Sorgearbete är för mig att försöka inse förlusten och se en väg att leva med känslan att aldrig få se, höra, skratta, skämta, fika, gnälla och störa mig med och på denna underbara person.Det kommer gå åt mycket kraft och energi för att ta mig igenom detta. Vi alla runt om är och kommer förbli trötta en tid. 

Sorgens  4 faser. Vilka är de?

Människor är olika och alla reagerar olika vid en bortgång. Chockfasen

  1. Det är vanligt att man först får en känsla av overklighet. Det är svårt att fatta att den närstående är borta. Det kan kännas som att man går omkring i en bubbla och har svårt att ta till sig det som hänt och som händer omkring en. Denna första period varar vanligen en kortare tid, men känslor av overklighet är vanliga under in längre period.
  2. Reaktionsfasen

    När chocken gradvis släpper är det vanligt att känslor av förtvivlan, oro, vrede, saknad och övergivenhet väller fram. Den efterlevande kan vara helt upptagen av sin sorg och sakna kraft för något annat.

  3. Bearbetningsfasen

    I bearbetningsfasen tänker man fortfarande mycket på det som hänt, men på ett delvis nytt sätt. Man börjar få perspektiv på förlusten och försöker förstå hur den påverkar resten av livet.

  4. Nyorienteringsfasen

    Med tiden känner de allra flesta att de både kan och vill gå vidare i livet. Man glömmer för den skull inte den som är borta, och känslor av ensamhet och saknad finns oftast kvar. Men sådana känslor dominerar inte längre tillvaron.

Med tårar och tomhet avslutar jag med att säga. Se varandra, ta hand om er och var öppna med att visa era känslor. 

Varm kram Minette 

Lämna kommentar (10 st) Dela inlägget:

Blommor, fredag, tacomys och tankar

Någon vet att jag älskar blommor! 

Blommor lyser upp livet. Tuplaner är lite av mina favoriter.  Gärna rosa. Jag blir aldrig tillräckligt vuxen för att vara färdig med rosa. Speciellt denna årstid. Att få lyfta in lite fina ljusa färger piggar upp mig. Mina vardagar och min helg i veckan som varit har varit både upp och ner. Men för stunden tar vi det som är uppåt roligt och energigivande.

I Fredag var vädret ljuvligt. Solen värmde på och vi njöt länge i skogen. Sen blev dagen till att grubbla, se lösningar och andas. Storstädat, rensa kläder, och hämta dotter med  migrän. Löpträna Loui, och fixa för kvällen.

Taco mys med barndomsvän och döttar!

Min barndomsvän, Monika Karlsson med dotter Ida kom över på lite tjejhäng.  Vi åt taco.Tittade på lets dance och tog en skön mörk promenad med Loui.. I vanlig ordning missade vi att ta lite bilder på oss levande som sågs. Men får väl komplettera vid annat tillfälle. 

Vi var ett trött gäng, speciellt jag. Denna allergi gör mig galen. Knapra piller som gör mig så galet trött.Som om det skulle behövas bli mera trött. Tankar som snurrar gör att jag inte kan sova. Mer om det kommer.

Se vilka vackra tulpaner jag fick av Monika och Ida. Kunde inte komma bättre. Vasen gapade tom och jag behövdes piggas upp. Tack fina vän. 

 

Blommor från Monika Karlsson

Söndag! 

Vill avsluta med att be om ursäkt för dålig uppdatering under denna aktuella vecka. Men som ni läser mellan raderna och ni som vet lite mera. Ni vet att fokus behövs på annat håll och när min energi är låg, påverkas hela mitt allt. Men jag ska kämpa på och har idag några luckor att lägga till bloggen. Hoppas ni är förståelse för det.

Stor varm kram fina läsare /Minette

Lämna kommentar (2 st) Dela inlägget:

Glömma sig själv,andra kaos å kris

Glömma?

Glömma? Vi är många här ute som drabbas av närståendes fysiska och psykiska ohälsa, vidriga sjukdomar, relationsproblem och annat för mig mindre viktiga tjafs. Men jag med många vill finnas för våra nära, vilket jag gör, och vet att andra gör.Både du och jag. Både mera eller mindre. Inget är rätt eller fel. Det är val man gör av egen fri vilja och som bara blir.

Valet att finnas följer med långt in i resan. Så långt att ens egna liv, välmående och sorg äts upp och drabbas väldigt hårt. I den närstående sorgen växer en egen sorg, en sorg som det inte finns utrymme att lyfta eller dryfta.ej heller glömma.  En sorg som inte går att bearbeta. För allt som oftast kommer skulden. Det är ju från grunden inte hjälparen som mår dåligt. Men väldigt vanligt mår hjälparen mycket dåligt under hela processen samt efter att vännen är återställd. Att då stå intill den som fått hjälp, och den ger en blick som är full av oförstånd, gör mig ledsen och säkert er andra med.

Vi är många som känner skam och skuld i att stå intill och må så dåligt att vi själva behöver allas hjälp till att leva. Men vi kan och vill inte se det, för vi vet,det handlar inte om oss. Men..åter men..JO det handlar om oss, det handlar om oss i allra största grad och utsträckning. För om vi runt om inte orkar, hur ska då den drabbade orka? 

Allt fokus hamnar ofta på den som är svårt sjuk, eller den som inte mår så bra av andra olika omständigheter. Och det är helt okej. Men, ja det finns många men. Även många farhågor i det. Och störst av allt SORG, ILSKA och FRUSTATION.

Minette Tigerfalk

Har egen erfarenhet av att rasa.

Rasat så långt ner så det blir ohållbart och omöjligt  att fullt ut komma upp igen. Jag tog med mig andra i mitt fall, vilket ger mig än i dag sådan ångset. Det går aldrig att få ogjort. Men inget gjordes av ondo, utan av ren total kaos och kris. Men jag såg och jag minns livet ut vilka som fanns intill. Varför gör inte fler det? 

Hur kan den drabbade inte se hjälpen, hur kan den drabbade inte förstå hur hen bör möta upp dem eller de som stått  intill och lagt hela sitt liv åt sidan för att rodda allt för den drabbade? 

Jag tror att oavsett vad din väns kris handlar om så behöver du någon som hjälper dig, någon som backar upp, någon du kan ta ut din frustation hos. För varken du eller jag kan finnas för andra om vi inte själva får förståelse för vår egna sorg i sorgen, osämjan eller vad det nu kan handla om. 

Var inte rädd för känslorna

Med kris kommer ofta känslor som vi inte känner igen och ännu mindre kan förstå. Oftast handlar det om chock. När vi får besked om en nära anhörigs sjukdom, psykiska eller fysiska ohälsa, eller ex utmattningssyndrom. Att ha känslor och tankar är normalt och du bör möta dem nära med sådan insikt.

Jag är kanske stark, men jag är inte osårbar eller odödlig!  

Jag hoppas ni fina läsare, är rädda om er och inte hamnar i egen kris för att hjälpa era runt om. 

Farväl det onda, varma kramar Minette 

Lämna kommentar (4 st) Dela inlägget:

Lämna bort Loui. Wilton och Mello.

Loui, Wilton och mello!

Hoppas ni haft en fin lördag. För det har min på många vis. Jag har verkligen ett underbart liv. Loui, barn och barnbarn. Fördelar allt så där exakt lagom på familjeliv, jobb, vänner och hänga runt på mingel. Men först av allt, min familj och mina husdjur. Det är mello och jag hänger med mitt barnbarn Wilton. Exakt nu är det Arvingarna, så då kan jag passa på att skriva. Ingen kan jäspa mer än mig när dem visar sig i rutan. Arvingar är väl inte mina favoriter om jag säger så. Förlåt läsare, men det är väl härligt att fel låt alltid vinner, eller? För jag har en föraning om att det blir så i år med…Skrattar lite för mig själv. Och  tänker, det är oftast dem som säger att dem inte tittar som skriker högst. 

Jag la alla mina hjärtröster och månades budget på melodi nummer 10 med John Lundvik. Hur röstade ni? 

Loui fick stanna hos grannen!

Idag var första gången jag ordnade hundvakt. Jag lovar er, lika nervös som när mina flickor var små. Varför är det så här?  Jag packar Louis väska, med snuttesaker och hans egna sovfilt. Står hemma i fina Miras hall och hör hur jag drar hela listan av..tänk på det, och det, och det, och det….Asså…

Det gör ont i hjärtat av gå därifrån, Loui försöker följa med, jag tittar in i hans ögon, riktigt ledsna hundögon. Det gör så ont att lämna honom, men det är ändå nyttigt för honom.  5.5 timme hundvakt och jag tycker det är så jobbigt. I morgon får vi gosa igen. Men redan ikväll får han komma hem till husse och flickorna. 

 

En barnvakt ska skämmas bort, även en mormor. Detta stod och väntade på mig. 

Det är tungt att vara barnvakt, eller INTE. Mitt älskade barnbarn Wilton är så snäll. 

Wilton

 Nu ska jag gosa lite med Wilton. Snart tillbaka här, varm kram  Minette

Lämna kommentar Dela inlägget: