Alla hjärtans sorg, tårar och lite skratt

Alla hjärtans sorg!

Alla hjärtans dag, alla hjärtans sorg och kanske alla hjärtans skratt! 14 februari 2021 en dag med mix av känslor. Ett datum som gör sig påmint om mycket.

Dagen då två av mina döttrar  ( äldsta och yngsta) hade som planerad födelse. Båda hade dock lite brådis och välkomnades till världen redan i Januari.  Den mellersta dotter hade ännu mera brådis för hon skulle födas enligt plan 20 Januari men valde den 15 November istället.

Ja, lite så är det i vår familj, alla verkar ha lite brådis. Jag ler eller rent av småfnissar lite och tänker på min älskade man som alltid sa, lugna dig, du springer ju innan jag kastat pinnen.

Tårar!

Tankarna far tillbaka till verkligheten och ögonen fylls med tårar, det är nu, idag exakt denna stund jag behöver dig mer än allt annat.

Solen skiner och kristallerna i snön bländar och ännu mera tårar rinner efter min kind, allt är så ofattbart.

Du fattas mig och du ska vara här. För första gången i vårt gemensamma liv var det du som hade bråttom. Det gör så  ont att se barnens sorg och ont att höra deras saknad.

Det gör rent av så fruktansvärt ont i hjärtat. Vi saknar och älskar dig.

Alla hjärtans dag var inte mer än andra!

Självklart firade vi alla hjärtans dag.

Oftast med god middag och små överraskningar men mest för barnens skull. Vi hängde inte upp oss på just den 14:e för att förgylla kärleken lite extra utan vi firade livet och kärleken lite när det passade oss. Vi var liksom en “perfektmatch” så fyllda med kärlek, livsglädje och uppskattade det vi hade byggt upp tillsammans.

Vi har gått igenom så extremt tuffa utmaningar tillsammans på så många olika vis. Så för varje tillfälle vi kunde njuta och fira livet, så gjorde vi det.

Alla dagar ska fyllas av kärlek!

Jag slås tillbaka till de dagar vi envisades om byggen, möblering och typ allt. Jag minns alla gånger hur jag stod på mig om hur jag ville ha det. Jag minns alla tillfällen du nickade instämmande och sa, ja älskling det blir bra, men följde alltid din egna plan. Jag minns hur jag hoppade runt som en iller, slet i mitt hår och var galen…tills jag såg att det blev ju så himla bra ändå . Du visste alltid hur jag ville ha det, du gjorde allt så mycket bättre och  snyggare – alltid för min skull. Det var ett av alla dina sätt att visa kärlek uppskattning och glädjen för vår kärlek.

Älskade alla ni!

Jag skulle kunna skriva så mycket mera, men sorgen tar över och jag behöver stå upp för att stötta våra döttrar.  Jag avslutar istället med att le, vara tacksam och ge er alla en varm stärkande kram.

Krama dig själv och ge dig beröm för de framsteg du gör. Framför allt, låt kärleken finnas med i din vardag.

Jag tänker fortsätta vara jag och jag tänker fortsätta se klart.

Att slå blicken igenom sorgen och ge världen kärleksfulla handlingar, leenden, kraft, känslor och en hel del bus är jag.

Vi har alla lite extra tufft mellan varven och jag hoppas alla ni som kämpar med något inte ger upp. Ni kommer finna en väg och ni kommer finna styrka i er resa.

Hoppas ni alla får en fin alla hjärtansdag! Kram Minette

 

 

Lämna kommentar (2 st) Dela inlägget:

Sillikontuttens, kanelbullens, alla hjärtans dag.

Alla hjärtans, kanelbullen och sillikontuttens dag -speciella dag! 

En dag i kärlekens tecken.Med eller utan kanelbullen och sillikontuttens dag. För mig, en dag i vanlig ordning. För mig behövs inte speciellt utvalda dagar för att kramas, vara snäll eller rent av äta en kanelbulle för att det är kanelbulles dag. Jag älskar, gosar, kramas och käkar exakt vad jag vill , när jag vill. För några år sedan, fanns det en “sillikontuttens dag” Jag bara undrar, sprang alla runt och visade upp sina tuttar, rumpar och vet inte vad då? Eller var det den dagen många fyllde på  kropparna där det behövdes lite fyllnad? Förstod inte då och förstår inte idag varför den dagen fanns. Den verkar iallafall borta nu. Vilket är synd, för jag vill ju fylla på både det ena och det andra…men utan speciell dag, hur gör jag då? Suck ,får leva vidare med min långa slappa rumpa..eller kommer dagen tillbaka, så jag kan fixa en “total sillikon make over”?

I morgon är det fotens dag.På tisdag ska alla äta knäckebröd. på Onsdag får vi vara mer slarviga än vad vi brukar. Så gnäll inte på dina barn, kollegor eller din partner. Får det är tillåten. Vem hade så trist liv så hen satt och kom på en massa dagar att fira allt från himmel till jord? 

Fira livet i stället!

Kan vi inte enas om att fira varje dag med ett leende, vara snälla, visa respekt och ha så mycket kärlek du bara hinner med?

Självklart firade vi dagen. Men vi firade att vi lever, har varandra och att vi ska njuta här och nu. Middagen gick i kärlekens tecken med djupa samtal. Vi ramlade i vanlig ordning in på barnen som behöver vuxna som ser och hör. Så ofta som vi får frågan, när kan ni öppna er dörr för fler barn? Socialtjänsten sliter hårt för att hitta trygga stabila och erfarna familjehem. Och vem vet, huset är stort, mer stort än behövligt. Men hinner vi? Är det rätt i tiden? Hur ser ni läsare på att vara familjehem? Jag vill, det vet ni. Men!

 

 

 

Nu ska jag mysa ner i soffan. Njuta av denna sköna söndag. Kram Minette 

Lämna kommentar Dela inlägget: