Civilkurage, är för min familj en självklarhet!

Ordet civilkurage ekar i mitt huvud och jag känner tårarna men vill helst inte släppa fram dem. Jag började skaka och min magkänsla var rätt när Cassandra ropade –  mamma det är Philip och han vill prata med dig. ( Philip är alltså  min dotters storebror, inte min  bror som några tro)

Det knöt sig i mage och ja ni vet känslan som säger ” något är fel”. Tog telefonen från hennes lätt krampande hand såg att hon var blek och såg riktigt rädd ut. Jag förstod, men visste ändå inte vad jag förstod.

Jag säger inte ens hej, utan, vad har hänt?

Du ville lugna mig direkt men jag hörde på din röst hur svag den var och att du var trött, ledsen och nedstämd.  Vet inte om jag satt tyst, grät eller vad jag sa men jag minns att det gjorde så fruktansvärt ont inom mig att få höra dig berätta. Du ville bara hjälpa en utsatt kvinna där en mycket svag man i 40 års åldern ansåg sig ha rätten att bland annat förolämpa henne. ( Jag kan inte i dagsläget berätta allt i detalj med hänsyn till rättegång) .

Jag måste vara stark!

Det ekar i mitt huvud –  håll dig stark, håll dig klar och håll dig stående.  Måste orka lyssna, ta in och förstå vad du utsatts för.  Jag blir tyst rädd och tankarna far runt. Hur ska jag kunna få alla mina barn och barnbarn trygga? Vad har vårt fina trygga land tagit vägen? Varför så mycket våld och elände?

Hur ska jag kunna skydda dem mot allt det onda? Hur ska jag kunna garantera att vi inte kommer drabbas igen? Jag är så fruktansvärt sorgsen över alla sjukdomar, dödsfall och utsattheter som drabbat oss och det står mig upp över öronen. Det måste vara ett slut nu.

Du visar god moral och civilkurage!

Så full av mod att du utan tvekan klev fram för att hjälpa den kvinna som utsattes i ett trapphus för några veckor sedan.

Ljudet i trapphuset ekade och  utan tvekan sprang du ut och frågade,  vad händer? Mannen som är i 40 årsåldern hade ett språk och beteende mot den betydligt yngre kvinnan, som du aldrig kunde tolerera.

Hans blick…..och allt gick fort, så fort att  du inte hann varken ducka eller springa.

Hög risk!

Personer med civilkurage tar alltid en hög risk och agerar snabbt utan att tänka. Personligen tycker jag att allt för få har just civilkurage. Att stå upp för sin mening, visa eller säga ifrån när något är fel ser jag sällan.

Det är lättare att blunda och  hålla för öronen eller rent av delta genom att se men inte göra.

Du var modig som stod upp för kvinnan. Du agerade med det civilkurage samhället önskar och efterfrågar.

Vad ger “samhället” tillbaka? Inget, absolut inget. Efter operationer och sjukhusvistelse få du åka hem till din trygga borg, som det så snyggt heter.

Trygga borg?

Ja ni läste rätt HEM till hans och barnens trygga borg! Gärningsmannen bor i samma trapphus och det ska vara deras trygga borg?  Det var ju exakt i det trapphuset det skedde. Ett brutal överfall som rubriceras mordförsök.

Gärningsmannen sitter häktad men hela hans släkt och alla hans vänner då? Dem som kan vilja tystna vittnen? Hur ska han kunna åka hem och hur ska barnen kunna gå runt i området utan att vara livrädda?

Hemligt boende får lösas utan hjälp. Samhället finns inte att räkna med varken i det  praktiska eller ekonomiska.

Här ser ni några bilder på hur det kan sluta om du vill hindra en man från att skada en kvinna. Har du civilkurage, skulle du våga ingripa?

Älskade du!