Första polisanmäla, fler lär komma.

Första anmäla?

Första gången en polisanmälan görs i samband med Corona?  Bara den första var så säker.

Så kom helgen vi skulle dansa, sjunga och skåla in Margaretas födelsedag. Helgen vi alla sett fram emot sen så länge och som kom att ta oss till helt annat fokus,  Corona.  Mindre sällskap,inställd fest och du insjuknade i covid  – 19.

Allt bara stanna! 

Nu utreder polisen din död. Marielle du starka kvinna, med enbart fyllda 39 år arbetade  du på vårdavdelningen för lungmedicin på Karolinska universitetssjukhuset och offrade ditt liv för oss. Du  var starkt och inte alls rädd utan rätt trygg på att allt skulle gå bra. Du brann för ditt yrke och att rädda andra men det blev din död. 

Kan vi acceptera att en ung kvinna mitt i livet, utan underliggande sjukdom avlider på grund av brister på arbetsplatsen? Skulle du bytt med henne en endaste sekund om du visste att du riskerade ditt egna liv?  Det skulle inte jag, det törs jag erkänna. Sätt ner foten nu, innan fler hjältar och hjältinnor lämnar jordelivet allt för tidig i Covid – 19.

Någon bär ett ansvar, så är det bara!

Med en uppmärksammad  ledning så kanske Marielle skulle varit i livet idag. En ledning som hade satt sig emot när skyddsutrustningen tog slut.  En ledning som ställde sig bakom personalen för att rädda även deras liv. Marielle själv berättade så tidigt som i mitten av mars att det var stor brist på skyddsutrustning och att de fick jobba helt utan munskydd. 

Kraven att bära skyddsutrustning är för mig en självklarhet gällande personal i alla vårdområden. Modig, lojal och tapper personal går med tunga steg mot sin arbetsplats och med vetskapen att riskera sitt egna liv. De tittar på sin familj, granne eller någon på vägen där de går och har en önskan, att få se de igen. De ber till gud att de klarar ännu en dag, för utan skydd finns risk att smittas eller smitta. En ovisshet att ständigt bära när du arbetar inom vården. 

Tomma hyllor!

Med sitt kall för att hjälpa andra kliver de in på jobbet. Hyllorna och krokarna för skyddsrockar, handskar och munskydd ekar  oftast tomma, en lätt axelryckning och de går in för dagen. 

Oron  med att veta att riskerna lätt kan leda till att de tappar fotfästet och inriktningen på det huvudsakliga målet, patienten. Deras stress ökar och det blir lätt felprioriteringar som kan bli förödande för patienterna och de själva. Sverige och vårdens ledning äger ett ansvar och skulle behöva kliva ur sin kostym och besöka vården på riktigt. 

Exakt, ingen ego resa precis!

Nej, så ser jag det. Personalens slit, tempo, driv och kraft görs inte för att fylla sitt egna jag. Nej,  de gör det för att rädda OSS. De är totalt i ointresse av karriär, höga löner och höga bonusar. Nej de är kvinnor och män i ett yrke de valt  i hjärtan och viker inte tum från att riskera sitt liv för att rädda oss.

De sätter sig inte ned och säger nej utan tappert kör på.  De är allas våra hjältar och vi klappar händerna och öppet hyllar vi dessa hjältar men det räddar inte deras liv.

Vi kan sluta klappa händer på balkongerna och istället samla kraft och ställa oss utanför beslutsfattarens dörr och kräva skyddsutrustning, högre löner och rikstillägg för de anställda.

Jag var bland de första i Sverige att bilda företag inom vårdsektorn.  I Kommunals stadgar krävdes risktillägg och skyddskläder / handskar för personal som städade bort avföring i hemmet. Med all rätt, men så vitt jag vet har aldrig en bajshög dödat någon men det har Corona.  Så vart tusan är risktilläggen för personalen nu? För de både torkar bajs och riskerar sitt liv helt på grund av Corona. 

 

Marielle, du kommer alltid vara saknad hos de dina och jag vet att du redan fått möta många andra lika  fina själar som dig där du nu är. Titta gärna ner på oss mellan varven och när Covid – 19 lagts sig, sänd en påminnelse till alla på jorden att ALDRIG GLÖMMA!  Springer du på min pappa, min syster och mina andra nära som  även de tagit sin resa  från jordelivet allt för tidigt, så ge de en varm kram och berätta att jorden ger oss vårt straff nu, en prövning värd att lära sig av. Kram 

Mitt varmaste tack till Margareta Hedin för att hon berättade så mycket om dig.

 

Sveriges rikes lag

Lämna kommentar (2 st) Dela inlägget:

Sentimental, rädd och berörd

Sentimental, rädd och berörd.

Sentimental, ja en sån dag i dag.  Livet med corona pausar både kropp och själ, det ger andrum och reflektioner. Ju mer jag läser så kommer ännu mera förstånd, förnuft, logiskt tänkande och skrämmande tankar kring corona. Ryser till av obehag, tittar ut i det det gråa Sverige som jag inte behöver besväras av. Isolerad eller karantän, kalla det vad ni vill, men behöver hålla mig här och inte bland andra. 

Hör människors önskan om att försätta hela landet i karantän och möter er tanke med respekt. Vill dock ni ska veta att det är mer än väldigt tufft att leva under dessa förhållanden.  Det leder  bl.a till lätt rastlöshet, ökad oro, extrem trötthet och det går snabbt att klättra på väggarna, jag skulle byta idag om det så gick.  Återigen, förstår era tankar, för dagligen ser vi hur en del personer totalt struntar i de förhållningsregler som finns och tror de är helt odödliga. 

Riskzon.

Min familj tillhör riskgruppen och att få in  Corona i  vårt hem skulle kunna sluta på absolut värsta sätt. Jag är verkligen livrädd, men att sätta hela Sverige i karantän säger jag nej till. Jag med familj tar vårt ansvar och gör allt för att hålla oss ifrån andra. Den nonchalans jag ser runt om mig är skrämmande, hur kan människor inte ha respekt och rädsla för  Corona?

Hur kan man inte förstå när vi så tydligt ser land efter land slås ut och antalet avlidna ökar drastiskt?  Att spela ert spel kan komma att kosta er eller någon anhörig livet, är det värt det?

Hur har er dag varit?

Vet att en av mina trogna läsare som blivit mer som en vän har genomgått en operation idag. Mina tankar till henne och hopp om att allt gått bra. Om du är vaken, läser detta så har nog allt gått åt rätt håll. Varma kramar till dig P.

I förra veckan avled en omtänksam och alltid så omhändertagande kvinna med namnet M,  enbart 39 år. Finner inte ord  som räcker till för att beklaga dina fina anhörigas sorg. Det är ännu ett uppvaknade att det är oss så nära inpå. 

Människor runt om insjuknar och  för en del är tillstånden kritiskt och några har somnat in.  I skrivande stund känns det extra tungt. Speciellt då  jag inte vet om jag kommer få träffa mina nära och kära, eller om Covid kommer emellan.  I så fall hur länge och på vilket vis skiljs vi åt? 

Önskar så att detta är det mest sjukaste mardröm någon kan drömma / Kram Minette

 

 

 

 

Lämna kommentar Dela inlägget:

Välta däck och ett naket inlägg

Välta, lyfta, rulla och hoppa i däck ett nytt kall i Coronatider.

Välta traktordäck och du utför en helkroppsövning, en övning som kommer kännas. Då jag är i stort behov av att fortsätta kampen till att bli helt återställd men inte kan besöka gymmet pga Corona isolering, så får jag lösa det på egen hand.  Alltid haft i åtanke att bygga ett utegym, men inte kommit till skott, men nu är det på gång och det stod sig inte på innan fler frågade om jag kommer finnas behjälplig i deras träning, jag ler och säger, följ mig på facebook och på bloggen så har ni snart er svar. 

Styrketräning med däck!

Genom  att styrketräna ökar du din uthållighet och förbättrar din sömn, ditt välbefinnande, ökar din bentäthet och därmed minskar risk för benskörhet. För mig har löp och styrketräning varit ett måste för att hålla. De tre sista åren har min kropp inte varit som innan, nu är jag dock på väg tillbaka och det kommer att kännas. Det kommer bli en hel del slit och tårar men förhoppningsvis glädjeskutt ner jag ser att det går åt rätt håll. 

Det känns pinsamt, jobbigt, värdelöst och naket att stå här och veta att jag står på noll, både fysiskt och psykiskt. Det är lätt för andra att säga att “du är okej” men det är inte lätt för mig att acceptera läget. Mitt nya skal gör att jag vantrivs och hellre gömmer mig i vassen än blottar mig i solstolen.  Allt som ofta får jag höra, men du som är så smal? Mitt svar blir oftast ( när jag orkar) Jag sa inget om att jag inte är smal. För mig handlar det om tappade muskler, smärtor och stora ärr efter en operation. En ny kropp med ett nytt skal att lära sig att acceptera. 

Bor du i Eskilstuna, hör av dig så tränar vi tillsammans ( Med avstånd). Ta gärna med en matta/liggunderlag  och vatten. Handskar är ett krav.  

Nedan ser ni lite bilder från Däckia och det grönområde jag kommer hänga i ett tag.  

 

 

 

 

Lämna kommentar Dela inlägget:

Sverige fylls med Coronapoliser och elaka tungor

Sverige har fått många corona experter och corona poliser!

Sverige ett land jag älskar och ett land jag valt att bo i så att gnälla skulle vara opassande.

Sverige och vad händer då?

Corona tar över hela världen och med det även vårt land.  Bänkar mig framför tv.n för att lyssna på regeringens presskonferens. Hela världen skakas av rädsla oro och stress över den okontrollerade pandemin. Vad händer då? jo vår statsminister berättar för mig och hela Sveriges befolkning att vi förväntas att ta eget ansvar. Eget  ansvar genom att bidra till att minska smittorisken, hålla avstånd  och att vi numera ska hålla god handhygien. Vilket innebär tvätta händer med tvål och vatten. Jag pausar spolar tillbaka och lyssnar igen..hmmm jag hörde rätt. Sitter med haksläpp och stänger därefter av tv:n, för jag orkar inte lyssna på en regering som pratar med oss som om  vi  lider av svag begåvning, sunt förnuft, god hygien och allmänt  förstånd.  Snälla, var god tala till oss som de vuxna vi är. 

 Jag kan bara sitta lugnt i båten och respektera ert tillvägagångssätt och så får tiden utvisa om det är rätt eller fel. Får helt enkelt lita på er  som omger er av expertis, men nämn för guds skull  inte igen att vi ska tvätta händerna. DET  VET JAG/VI  REDAN och de som inte vet..skiter fullständigt i vad ni säger ändå. 

Frustrerad och provocerad!

Lika frustrerad och provocerad  som jag blir över att regeringen ber mig tvätta händerna, lika frustrerad och provocerad blir jag över er självutnämnda experter. Vi har myndigheter och personer med expertis. Ställ dig inte högre om du inte kan bevisa att det du säger har tyngd av svar. Svar på hur vi  minskar dödligheten och få stop på smittspridningen.  Så snälla “egenutnämnda experter” håll mun nu och för alltid.

 

Alla är smittade!

Att springa runt att påstå sig veta antal smittade, döende osv skapar onödig dramatik och rädsla. Vi behöver inte er som skarvar, vet först eller vet mest och ABSOLUT inte er som minsann har hört….corona är illa som det. En bekant sa till mig, alla är smittade eller bär på det, så är det bara. Ähh nä inte jag svarade jag. Hon tittade på mig som om  jag inte förstod alls. Vilket jag heller  inte gjorde. Asså på riktigt, alla smittade?  Vi har läkare sjuksyrror och USKor som tar hand om frågan och ger oss svaret, men låt de få ro. 

okunskap!

Jag kan se igenom er okunskap men det kan inte alla. En del blir rädda, ängsliga, stressade och vad händer då? Jo exakt du som är så “kunnig” skapar att sjukvården blir ännu mera överbelastad. 1177 blir totalt nedringd.  Vårdcentralen, sjukhus och akuten får ta hand om patienter som har ångest i stället för att finnas redo för de som verkligen är drabbade av livshotande sjukdom. OBS ångest och psykisk ohälsa kan även det vara livshotande för vissa individer, så snälla du expert, ta ansvar och håll tyst. 

Du ” expert” har ett ansvar för vad du kastar ur dig. 

Det finns ett gäng  coronapoliser som lägger sin tid på att smutskasta entreprenörer och dess kunder genom att jaga runt efter folk på stan för att tillrättavisa de. Ser på facebook att det cirkulerar bilder tagna på uteserveringar, krogar och köpcentrum. Ni hyser ert agg mot både konsumenten och företaget helt öppet utan att förstå ert egna bidragande till mängden av folk i rörelse.  Hur kan ni se att det är så mycket folk där? JO för att ni är DÄR! Om ni själva stannar inne ha er åsikt annars kanske bäst att bara vara tyst? 

Min syn, min tanke men jag är inte EXPERT.

Jag har min syn på det hela och kan tycka att många beslut är för mig helt upp åt väggarna.  Min syn, min tanke men jag är inte EXPERT och bör därför inte uttala mig. Jag har heller  INTE rätten att sprida negativt om de entreprenörer som faktiskt gör allt för att de kämpar på. Jag har heller inte rätten att gå  i angrepp mot de personer som gör så gott de kan för att “handla lokalt” för att bidra till  ett så fungerande samhälle som är möjligt i rådande omständighet.  Jag vet vart jag står i frågan men påhopp, ALDRIG!

Ge  dessa entreprenörer en ryggdunk i stället . Om du anser att du är orolig för det de gör, berätta så ska du se att ni kommer förstå varandra. 

Enskilda bolag där möten  är 1 plus 1, som ex nagelteknologer,  personliga tränare, coaching bolag, hudterapeuter, frisörer etc. Behöver få ro i att kämpa, inte påhopp om att de har öppet.

Det gäller även föreläsare, eventbyråer, mindre cafeér  etc som håller sitt företag igång genom att kämpa på med små tillställningar i stället. 

OM  vi anser att hela Sverige ska stanna, då ska HELA Sverige stanna. Så kom då inte och gnäll när du står där helt ensam och tittar ut, överens?  

Det var lite om det / Varm distanskram från mig /Minette 

Lämna kommentar (1 st) Dela inlägget:

Härliga spännande liv kommer nu

Härliga spännande framtid!

Härliga dagar mitt i livet trots allt elände i världen väljer jag att blicka framåt. För min del känns det lite som att det fick vara nog med  tragedier för länge sen, tror alla ni läsare håller med. Som person är jag inte den som lägger mig platt ger upp eller tillåts att utsätta mig för mera dumheter av varken människor eller sjukdomar.

Saknad empati!

Det är dock svårt för mig att att stå stark när jag ser hur Covid – 19 slår ut befolkningen i land efter land. Det gör fruktansvärt ont att bara stå och titta på Ofta kommer rädsla för mina när och kära, speciellt tänker jag på de som redan avlidit okänd som känd. Någonstans saknas empati från regeringen och  journalisterna som så lättvindigt bekräftar antal nya dödsfall. Löpsedlar med stora siffror som säljer lösnummer på lösnummer. 

Alla vill veta antal döda eller smittade helt utan att ens tänka en tanke på deras anhöriga. 

Människor med familjer, barn, släkt, nära och kära avlider.  Människoliv som lämnar jorden för tidigt pga corona och att regeringen inte kunde ta beslut att skydda alla äldre och personer i riskgrupp direkt. Tänker ofta på hur många liv som hade räddats om alla redan i januari hade fått flyttat in på skyddade hotell, med roomservice för att sitta isolerade tills allt lagt sig. Fanns det lite gnutta kreativitet hos regeringen så hade de räddat människors liv, hotellpersonalens arbete och hotellen hade överlevt osv. 

 Samtalade med en kvinna på regeringskansliet idag igen om några tankar runt allt. Ännu flera frågor och tveksamheter kom till mig.

Allt ska tusan vara en raketforskning och i väntan på att förslag ska klubbas i riksdagen dör fler, helt obemärkt går deras död förbi och de avlidna blir en siffra, en siffra i regeringes Covid – 19s statistik.   Jag mår ILLA av vissa beslut de tar och jag backar upp vissa beslut, men att nonchalera de döda står jag inte bakom. 

1 död är 1 död för mycket oavsett ålder eller underliggande sjukdom, PUNKT!

Jag kommer kämpa och fortsätta inspirera, stötta och hjälpa  de runt om mig.

Det är liksom nu vi ser hur livet är på riktigt för alla. För världen står i paus, hur fungerar du då? Helt utan alla livlinor? 

Nedan en sommar bild från förra året som jag älskar/ Kram Minette 

 

Lämna kommentar Dela inlägget:

p4sormland@sverigesradio.se i vårt hem

p4sormland@sverigesradio.se i vårt hem!

p4sormland@sverigesradio.se besökte oss i veckan för att fråga våra döttrar om hur de påverkas av Corona. På länken här kan ni lyssna på deras härliga ord – http://p4dela.sverigesradio.se/?id=18346&fbclid=IwAR0JgMEv0MwQeu6WYEPVM4db5CQ30inZHWPk5Xv6o-GNz3msOr7P44sAmoI

 

Vi har just nu ett distansförhållande med vår omgivning, vilket får med sig både gott och ont.  Att leva i karantän kan vara psykiskt påfrestande men vi gör det bästa av situationen genom att vara tacksamma att vi ha ett stort hus med egen tomt, studsmatta och mängder av spel, pussel och pyssel. Visst finns det saker skolan kunde göra bättre, men vi kan ändå inte klaga,de gör så gott de kan och mäktar med. Detta är exakt lika betungade för skolorna som för alla andra instanser. Dock önskar vi ett betydligt bättre stöd än att välkomna till skolan som håller öppet för de som kan. Det verkar  som svaret kommer från en person som verkligen inte förstått varför vi tagit hem våra barn från skolan. Att ta  sin barn från skolan gör nog ingen frivilligt.Är man i riskzon, ska man hålla sig ifrån  grupperingar etc. 

Här hemma ökar kreativitet och tillsammans kommer vi gå ännu starkare ur det. Vi vädjar dock  till vännerna att tänka en extra vända när du svänger förbi och vill säga hej. 

Har du nyligen rest eller träffat någon som nyligen gjort det, eller har du träffat någon som är sjuk.? Undvik då att svänga förbi här. Vi har INTE råd att bli smittade för det kan just vara det som gör vårt tillstånd  till ett katastrofalt läge. Lek inte självutnämnda experter, läkare eller rådgivare, vi har det bästa teamet runt oss och väljer att följa deras råd.

 

 Nedan skriven text är lånad av Annika Dahlgren på Sveriges Radio.

  • Systrarna Cassandra och Leona Tigerfalk går på Engelska skolan i Eskilstuna, men sedan två veckor tillbaka är de isolerade hemma eftersom familjen tillhör en riskgrupp som inte får smittas av coronaviruset. 
  • “Jag brukar prata med en kompis så vi pluggar tillsammans”, säger Cassandra som går i årskurs 8, systern Leona går i årskurs 5. 
  • Malte Kling går till skolan som vanligt, men i hans årskurs 9 på Gökstensskolan är hälften av eleverna hemma. 

   

 

Ta så väl hand om er som ni kan efter omständigheterna / Kram Minette 

Lämna kommentar Dela inlägget:

April sorg ovisshet ska jag orka?

April vi går dig till mötes med sorgsen blick och ovisshet.

April våren 2020 är året som jag och många andra skulle vända till det bättre, men som för många blev exakt tvärtom. Året startade i kaos och jag vet att fler än mig fick en mindre bra start. För min del blev det att jag nätt och jämt överlevde två stora misslyckade operationer och till min stora sorg avled allt för många nära och vissa väldigt unga. Mitt 2020 startade verkligen inte som jag tänkt mig och åter påminns jag om att inte ta livet för givet eller se för långt framåt. Dags att leva ännu mera i nuet💕.

Tung ryggsäck men tillåter mig inte falla!

Ryggsäcken är tung och jag är ledsen över att ha drabbats av så fruktansvärda och rejält jobbiga år. Idag är det exakt tre år sen det började och jag sa inget då så jag säger inte så mycket nu. Mött på många hinder men är ändå full av hopp och fylld med kämparglöd.
Vet att allt har sin tid och allt kommer bli bra för inga motgångar är förgäves, så tänker jag och kämpar för det. Jag  är inte kvinnan som lägger mig platt eller tillåter mig falla av eländen och sjukdomar. Jag är full av hopp och vet att det kommer gå bra .För kriser leder mig att se min inre styrka och ha mera mod, skapa en drivkraft och ALDRIG upp.

En ljusglimt tittar in!

I början av Mars såg jag för en kort sekund ljuset, men snabbt slogs livet i spillror för oss alla.
Denna gång en katastrof som drabbar hela världen både rik som fattig. Det har kraschat och denna gång rejält. Allt är svart, fyllt med oro, ängslan, stress och ovisshet. Världen kollapsade och Sverige var inte redo att möta katastrofen som jag nämner med ett ord, CORONA. Vi människor föll och famlar runt i ett vakum.

Inget är längre som det brukar.

Hemma  hos oss samlas hela familjen i soffan för att prata om dagarna, uppdateringarna och vårt mående. Aldrig någonsin kunde jag ens i mina mörkaste stunder och tankar tro att  vi och hela världen skulle drabbas så hårt . Hela världen står tillsammans i en så mörk fruktansvärd ovisshet.Vi har alla en tuff tid till mötes på så många olika vis. Månader som april, maj och juni  blir långa och kämpiga för oss alla.

En pandemi mot världen.

Trots pandemi som slår ut hela världen så ser jag ljuset tränga sig fram. Vi människor prövas hårt och vi närmar oss varandra, vi sträcker ut våra händer och hjälps åt. 
Jag blir stundtals  ledsen och låter tårna falla ner över kinden. Jag tror det är viktigt att få ut sina känslor i all oro som finns både här inne och där ute. 
Ta väl hand om er kramar Minette 
Lämna kommentar (3 st) Dela inlägget: