Entreprenörskap Nyföretagarcentrum och varför Annika Ferm?

Entreprenörskap Företagande drivkraft och om före detta personal! 

Ofta  får jag frågan, hur hinner och orkar du? Vart och när samlar du kraft? Kan du berätta mer om din resa?

Fler önskar få min hjälp att coacha i uppstart och i affärsutveckling. Övervägande är kvinnor. Kvinnor som precis som mig inte möts med full respekt, när de inte bara vill vara mamma och jobba 7 – 16. Kvinnor ska vara nöjda, hemma och tacksamma. Och ändå lyfts frågan om och om igen från oss kvinnor – Jämställt?

 

Vi vill ha jämställdhet, men..!

Jag har åsikten att så länge vi behöver arbeta fram mål för att få bättre resultat gällande Jämställdhet i Sverige så har vi långt kvar. Jämlikhet att kvinnor och män ska få möjligheten att på samma villkor forma samhället och  sina egna liv i bl.a ekonomi, utbildning och arbete. Jag är av total motsats, tycker hela frågan gått över styr. Mer om det kommer i ett annat inlägg. 

Men så till sak.

Så jag tänker att jag börjar med en förkortad version på hur allt började. Och framledes fyller jag på om mina år som företagare inom bl.a offentlig sektor, privatvård företag, RUT & ROT och skönhetsbranschen. För och nackdelar med att vara sin egen, anställda och kunder. Samt hur det är att vara kvinna och bedriva företag med övervägande kvinnor som anställda. 

Så en dag 1999.

Att bygga sin verksamhet och få andra att tro på den. Ja du, Det är inte alltid lika enkelt som det låter.

Men ge inte upp, det tar tid olika lång tid. Men har du bestämt dig så som jag hade gjort, så kommer det att komma till dig.Jaga inte. Redan som mycket ung drömde jag om att gå min egen väg. Göra det jag tror på.

Men vägen till att våga och ta steget var både lång och brokig. Det fanns alltid något som behövde prioriteras högre.

Oftast andra människor i min omgivning som behövde mig. Men framför allt fanns det energitjuvar som var väldigt tydliga i sin åsikt om hur svårt det är driva eget och spred sin negativitet.

Varningarna kom i tid och otid.Tänk vad många hinder jag skulle räkna med.

Varför kunde jag inte bara vara nöjd som anställd? De flesta var kvinnor som missunnade mig att leva upp till mina drömmar, många män klappade mig på axeln och sa, kör, det kan bara gå åt skogen.

Jag har hunnit öppna, avveckla, öppna, sälja, utveckla, öppna stänga osv parallellt med att vara mamma, familjehem och så mycket annat som tagit mycket av min tid. Men jag vågade och lyckades, om och om igen.

Jag har gjort otroliga framsteg i min personliga utveckling samt i min roll som affärskvinna och företagare. Med de som avrådde mig står kvar i samma negativitet. Förutom Gerd,hon klev fram och sa ” det var ju det jag sa, trodde liksom på dig”.Jag ler men vad jag tänker stannar hos mig. 

Så fina ni, lyssna på de som leder er framåt, släpp taget om de andra. 

Och jag har alltid haft en tro att det blir när det är menat så. Jag är övertygad om att “rätt i tiden” är för mig – rätt i tiden!

Och så plötsligt en dag, kom dagen “rätt i tiden”.

Minns det som igår, fick ett samtal. Jag blev stum, fd VD:n på en stor kedja tog en kontakt. Jag blev paff, förundrad och mållös. Min dåvarande arbetsgivare hade tipsat om att jag var rätt person, rätt person för att driva en av deras butiker.

Jag nöp mig många gånger i armen, stötte och blötte, tankarna for runt. Jag tog ett beslut. Spadtaget togs och allt rullade på. Nu var dagen D kommen och det var dags att signera och checka ut nycklarna. Men något sa till mig, att detta inte var rätt. Förnuft, drömmar, känslor och äran att bli förfrågad for runt i hela mig.

Det är nu eller aldrig, jag valde aldrig! Nej min magkänsla sa NEJ. så där sitter jag med en dröm och enbart 1 nyckel bort, tittar VD:n i ögon och säger. Förlåt jag är ledsen, men jag är inte den ni söker.

Jag vill göra något helt eget uppbyggt av mig. Ni kommer finna någon som gör detta bättre. Tystnaden kändes som en evighet. Men jag kände att mitt mod och ärlighet där och då var ännu ett tecken på en styrka jag bär. Han förstod, min ärlig och uppriktighet uppskattades. Som svar gav han, du är en vinnare, du kommer nå fina mål.

Han avslutar, din vinst, vår förlust!

 Februari 1999 tackade jag nej, till en egen dröm butik. Maj 1999 startade jag ett assistans bolag och helt plötsligt en vår dag står jag på prispallen och tar emot vinsten som årets nyföretagare för år 2000. Det är en ära att få en sådan fin nominering. Det gav mig ännu bättre förutsättningar och allt bara rullade på. Fler Nomineringar och ett fint företagande. Mer om det i kommande inlägg. 

 Över tid har jag mött många företagare.

Och upptäckt att det finns mycket vi har gemensamt.Få småföretagare har en affärsplan, budget, marknadsplan och än mindre arbetsgrupp eller styrelse. Idag ser jag de  5 nämnda som en förutsättning för att lyckas. Förutsätt att det blir problem, vad är då din plan B? Att uppfinna en avgörande räddande lösning genom att släcka bränder är bara tillfälligt, kostsamt och kan bli förödande. I 11 år satt jag med i styrelsen NyföretagCentrum . https://www.nyforetagarcentrum.se/eskilstuna/  Det var 11 lärorika år med fantastiska medarbetare Parallellt med andra styrelseuppdrag, bland annat företagarna https://www.foretagarna.se/foreningar/eskilstuna-torshalla/, kunde jag utveckla andras drömmar till verklighet samt göra en egen inre och egen entreprenörs resa. Jag kände att jag inte hade mer att tillföra och avsade mig ytterligare år. Idag några år senare saknar jag att få coacha nya färska entreprenörer. Det är en ego resa utan dess like att få vara delaktig i att se andra utvecklas i sitt företagande. 

 Men utan personal skulle det varit svårt att nå mina mål!

 Då jag är ett sant yrväder som entreprenör så behövdes även en motpol. Jag fick tips om en bra tjej. Sagt och gjort. Annika Ferm anställdes på 50 % men då hon var extremt glad i att arbeta, så var hon aldrig rädd att kavla upp ärmarna och hänga på mina alltid nya ideér. Snabbt blev 50 % till 100 %. Men ärligt, tror aldrig hon följde dessa 100 % ,jag är helt övertygad om att Annika var i tjänst 24/7, som om hon var sin egna. Annika var 100 % lojal och levererade efter de förutsättningar hon fick.

Annika var och förblir nog en av de trognaste anställda.Hon tog hand om företaget som sitt skötebarn. Jag såg det inte alltid då, men så här i efterhand förstår jag bättre. När jag  stod mitt i allt, stressade från det ena mötet till det andra, så bara log hon och sa, jag finns här, jag löser det. Idag tänker jag tillbaka och bryter ihop i både skratt och tårar. Vilken resa vi två gjorde. Magiskt. Allt från att stjäla granar, lappa hissar, städa slott,vårda män i fotbojor till att göra hembesök hos någon som trodde han var Hitler. Att Annika även tittade på “myrornas krig” ( ni vet, det svartvita surret när alla kanaler är slut)på nätterna för att få våra brukare lugna säger så mycket. ( Intern humor mellan Annika och mig). Ja hon satt alltså med våra kunder och tittade på “död” tv kanal, på riktigt vem gör det? 

Skulle jag Nominera Annika idag ? JA!

Motivering:
Annika Ferm är en god förebild för både medarbetare och kunder. Annika är uppriktig och visar god lojalitet. Med hög arbetsmoral utför hon sitt arbete i största möjliga mån efter de verktyg och förutsättningar hon tilldelas.

Annika involverar gärna hela sin familj, och involveras även i alla sina kollegors. Allt för att i största utsträckning nå mål och finnas till hands för sin arbetsgivare och kollegor.

På ett framgångsrikt vis deltar hon i verksamheten genom att utföra förändringar, så snart det finns behov.

Annika är prestigelös men bestämd. Uttrycker strategin så att alla förstår och har en förmåga att visa att alla är lika mycket värda. 

Nedan  – Vi smyger runt och tror att vi stjäl tall och gran. Men nej, när vi åkte såg vi skylten,” öde tomt för allmänheten, välkommen att med delar av mig hem”.

Utan mitt driv och Annika skulle det ta längre tid till prispallen!

Annika gav mig utrymme att fara jorden runt och se nya affärsmöjligheter. Anställda hade ofta åsikter om henne ( Skäms på er svaga, och skäms på mig som trodde på er). I dag är jag mer förståndig och förstår att allt handlade om avund. Dessa små kallar jag “kappvändare” och blir något jag KOMMER skriva om framöver. För idag vet jag bättre. 

jag valde att avveckla

Tyvärr skildes våra vägar åt när jag valde att avveckla den verksamheten efter många år i branschen. Hälsan tog stryk och jag blev en sämre ledare och företagare och orkade helt enkelt inte längre. Jag har haft många fina anställda och några mindre bra utvalda. Många har stöttat mig, någon få hänger i med trams. fördelen för mig nu, när jag har gått vidare, är att jag ännu driver bolag, men med så mycket erfarenhet och nu även möjlighet att berätta om bra och mindre bra val i att anställa och dess avslut. 

Dreams do not lead to business 

Så är det, du kan våga drömma men inte våga förverkliga. Vad är vi så rädda för? I Sverige är det både fult att lyckas och “misslyckas”. Men hur kan det vara ett misslyckande när du vågade men det inte gick som du drömt? Att våga är att lyckas oavsett utfall. PUNKT!  

Här på bloggen under kategori  -Entreprenörskap Företagande och drivkraft 

 kommer du varje vecka kunna ta del av små tips på vägen.

Ämnen som kommer beröras är  bland annat – 

Passande företagsform 

Utvärdera din idé i en enkel affärsplan 

Registrering 

Budget & marknadsplan

Sociala medier

Varma och kalla samtal 

För och nackdel med personal  eller ensam

För och nackdel med nätverksgrupper

Men framförallt. Få dig från dröm till verklighet, för kunde jag så kan väl alla andra? 

Kramar Minette Tigerfalk

 

Lämna kommentar (5 st) Dela inlägget:

Jag har tagit beslutet att berätta, genom mig själv kan jag hjälpa andra!

Ökat behov i Eskilstuna Kommun!

I gårdagens lokaltidning, Eskilstuna – Kuriren lyfts behovet av förstärkt familjehem.

Ett förstärkt familjehem behöver kunna vara hemma på heltid, för att kunna vara tillgänglig 24 timmar / dygn för det placerade barnets bästa.

Eskilstuna – Kuriren skriver att det finns åtta stycken förstärkta familjehem i Eskilstuna. Men behovet är betydligt större.

Kommun vill få det att växa till 20 – 30 st.Räcker det?

Det finns många olika behov att möta idag, vilket innebär att det behövs familjehem med olika inriktningar och stor bredd.

Idag finns det 330 barn placerade i Eskilstuna Kommun, men hur många finns i “mörkertal”? Hur många faller bort?

Barn & familjehandläggarna går på knäna. Dåliga löner, överbelastade skrivbord och axlar som faller längre och längre ned.

För inte så många år sedan, sa Eskilstuna Kommun upp alla jourhem, det skulle sparas pengar.  Jag är helt övertygad om utan att tagit del av siffror, att detta blev betydlig mer kostsamt och ännu större arbetsbörda för våra handläggare.

Istället placeras dessa barn på HVB – hem som både är mycket kostsamt och heller inte alltid så gynnsam vård för barnen.

Kirsi Karvonen har under många år varit familjehem, hon har barnen till låns. Exakt så är det, vi har allas våra barn till låns. Men min fråga är, när och hur kommer denna fina insats verkligen avlönas som som det bör?

Tack Kirsi för det du gör för så många. Du behövs!

Den 8 Mars hålls en  informationskväll i familjehems enhetens lokaler på Smedjegatan i Eskilstuna.

Fredrik Thileld hoppas kunna få nå så så många som möjligt för att kunna sprida sitt budskap om fler familjehem.

År 2000 upplyste jag en aktiv Centerpartist som arbetade med placeringar, om att vi behöver fler familjehem, fritidsgårdar mötesplatser etc. Då fick jag det korta svaret ” Fin tanken, förstår din andemening men Minette, det finns inget behov”.

Detta svar har etsats sig fast och stör mitt inre än idag, 18 år senare. Det var exakt samma “herre” som signerade den akt som är under all kritik när jag var ett litet barn och placerades.

Jag hade turen att placeras kvar i samma hus där jag var född, med nära och kära. Placeringen var på helt annan saklig grund än många andras.

Men idag när jag läser barnjournalerna blir jag rädd för makten dessa personer har.

Det finns även underskrift från en advokat i Eskilstuna, som signerat trots att det lyser “RÖTT” exakt överallt i akten.

Jag har tagit beslutet att berätta, genom mig själv kan jag hjälpa andra. Följ mig och se vilka som under många år valde att blunda. För mig har allt gått bra, men hur gick det för de andra?  Det är dags att stå upp för era beslut!

Idag lyser jag”RÖTT”  – Lek inte med barns liv och framtid!

Varma kramar.

Ökat behov av familjehem.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Lämna kommentar Dela inlägget:

Det tillkommer problem, men och? Livet är problematiskt!

Att hjälpa eller inte?

För fler i min omgivning är det svårt att förstå att jag öppnar dörren för vilt främmande människor.

Frågor som ex ” varför hjälper du en uteliggare, det medför ju problem. “Är du inte rädd? Varför lägger du energi på ngn som behöver hjälp?

Ja kära ni. Mitt enkla svar är väl så här.  Jag hjälper väl inte en person som inte behöver det? Skulle väl var lite märkligt om jag knackar på ett hus och ber husägaren att följa med för att jag vill hjälpa till, eller vad anser ni?

Om någon ligger ute oavsett årstid. Men speciellt nu i denna kyla, så behöver personen hjälp.

Skulle ni på riktigt blunda, gå förbi och ha gott samvete på kvällen när mörkret och kylan faller på?  Inte jag!

Det tillkommer problem, men och? Livet är problematiskt och vi behöver uppskatta det lilla och visa mer omtanke, empati och våga hjälpa till. Då blir det mindre problem för många.

Jag är bra på det jag gör och tänker fortsätta med det.

Denna fina uppskattning är så mycket värd.

BerördVarma kramar Minette

 

Lämna kommentar (2 st) Dela inlägget:

Det skär i hjärtat, att säga hej då!

10 dagar med en uteliggare!

Med blandade känslor ska jag lyckoönska denna fina 60 åriga farbror till en ny utmaning.

Det har varit 10 lärorika och känslosamma dagar. Så många skratt men även så många tårar.

Farbrons resa är så intressant att lyssna på. Han berättar om nära och ytliga bekanta, samt gemensamma vänners bekanta, som passerat hans liv, bland annat Magnus Uggla.

Jag ser hur hans ögon skiner upp och han säger, Magnus var en skön snubbe, fin omtänksam och fullt med galna upptåg.

Han fortsätter att berätta om fler kända namn och deras upptåg. Jag ler och tänker, att så olika deras liv blev.

Hos min farbror finns ingen bitterhet, utan enbart stolthet att dessa personer passerat hans liv, han visar äkta glädje för deras framgång.

Dags för flytt!

I morgon flyttar han in på ett boende, vi ska säga hej då och jag ska nu klippa banden för att kunna sträcka ut min hand till nästa behövande.

Banden klipps väl kanske inte helt och fullt. Men det ska göras.

Något jag lärt mig under alla år som frivillig hjälpande hand är att finnas där men att berörda behöver hållas på avstånd.

Oavsett skäl,så finns alltid risk att annars bli en skälpande hand istället för en hjälpande hand.

Jag ler, jag minns förra helgen. Vi hade lördagsmys, tittade på mello. Åt gott och lite så som livet ser ut för många runt om mig.

Jag tittar på familjen, blickar säger mer än ord, sagt och gjort, 30 minuters senare sitter han i vår soffa, bryter arm med döttrarna och berätta för hela familjen om sin son, sina barnbarn och sitt ursprungsland. Under hela samtalet snurrar han på sin ring, han avslutar med att visa den för oss och säger. Vi var gifta så länge, hon var en underbar fru, men cancern kom och hämtade henne,allt för tidigt. Hans ögon glänser och han han säger, jag kommer aldrig glömma henne hon var mitt allt.

Flickorna lyssnar och och ställer så många frågor.  Jag är så tacksam att jag fick gåvan att brinna för behövande.

I denna ” farbror” finns så mycket kreativitet,  rörligt intellekt och sådan nyfikenhet.

Handen på hjärtat, jag är riktigt stolt över min insatts.

Jag sträcker på mig och fångar energi och styrka för att ge fler människor i behov min hjälpande hand!

Varma kramar Minette Tigerfalk

 

 

Lämna kommentar (13 st) Dela inlägget:

Du får sova ute tills vi kan hjälpa dig! Skäms socialtjänsten!

Uteliggare i Eskilstuna, man 60 år!

Småstressad kommer jag halvspringande i trapphuset. Ser i ögonvrån en man som bär en jacka från mig, en jacka som jag hängt i city med så mkt andra saker, kläder osv som jag skänker till de personer som behöver och många som tänker på miljön och gärna ärver.

Jag blir glad och stannar till, går fram och visar hur glad jag blev över att han valt att ta den. Han tittar upp, sorgsna med ändå pigga ögon, tittar på mig och säger. – Förlåt, men jag har låst mig ute, behövde ngt varmt.

Han viker undan med blicken och och där och då förstod jag. Nej han har inte låst sig ute, det kan man inte när man är uteliggare.

Vi småpratade liten stund, på ngt vis kunde jag liksom inte släppa detta möte. Han berörde och jag kom hem med sänkta axlar  full med huvudbry. Hur ska jag få denna man att förstå att inte skämmas? Hur ska jag nå fram.

Dagarna gick, vi möttes titt som tätt, jag började hålla lite smygkoll. Ville inte förnärma honom, men ändå fånga upp så mkt fakta så jag kan agera.

Kan inte släppa!

När jag kom hem och återberättade, var det svårt att hålla tårarna tillbaka. Av många skäl.

Arg, besviken förtvivlad och frustation över vårt svaga system.

Att äta gott, skratta, titta på tv blev helt plötsligt inte så självklart, för jag visste att denna man fanns på gatorna, frusen och hungrig.

Jag grät, blev arg på mig själv. Varför agerade jag inte, hur ska jag nu hitta honom?

En tidig morgon, hittades han, mkt nedkyld, blek och trött sovande under en trapp på en flyttkartong. Våra ögon möttes igen och då förstod jag, nu är han mottaglig och nu kan det ageras. Tack Paulina och Tove för att ni hittade den man jag sökte, tack underbar ni för allt ni tillför och tillfört i att göra livet lite bättre för honom.

Jag möter upp honom och vi äter lite lunch.

Jag babblar på med 1000 frågor och lite till, till slut landar jag och ser två bruna varma leende ögon och han säger, jösses vilken tjej du är, du är modig med alla frågor, du är lite som ett barn, du vill veta allt.Du bara babblar på och vilken energi du har.

Vi brister ut i skratt och sen tillbaka till ” varför är din situation så här”. Han berättar och tårarna kommer, det smärtar i djupet av mitt hjärta.

Hans historia är inget jag i dagsläget kan gå in på och kanske inte framöver heller. Men jag vet att jag är envis och kan förändra hans situation.

Sagt och gjort, det blev en dag med tårar!

Då jag vet att jag har ett underbart nätverk på sociala medier, så jag försöker där.

La ut en text (se bild nedan).

Facebookinlägg
Facebookinlägg

Jag finner inte ord för vad alla ni bidragit till.

Så många som hört av sig. Erbjudit allt från strumpor till hotellrum.

Så många som kommit och lämnat in mat kläder mm och visat så mkt kärlek. Ni är bäst!

Tillsammans med alla er underbara medmänniskor har vi samlat in nedanstående!

Frukostbröd för ca 10 dagar.

Middag         för ca 7-8 dagar.

Frukt             För ca 10 -12 dagar.

Dryck             för ca 4-5 dagar ( Saft, mjölk, the, kaffe, jucie osv.)

Hembakta bullar.

Kaffebröd.

Godis i alla sorter.

Snacks.

Sängkläder, 2 täcken,  3 kuddar,

Resesäng plus extra madrass så det blir skönare att sova.

Hygienartiklar för ca 10 dagar.

Kläder.

Morgonrock.

2 par läsglasögon.

Det har även inkommit pengar. Dessa pengar kommer gå till ett kontantkort. Av det skäl att jag inte kan slappna av när han inte är nåbar. I hans skick ska han kunna ringa mig eller läkarvård.

Kommer även prata med tandvården, vad det kan kosta att åtgärda hans smärtor. Därefter försöka samla in pengar för att hjälpa honom bli hel och utan smärta.

Så nu behövs en telefon, sen är jag rätt nöjd.

Återigen, tack alla ni fantastiska medmänniskor som finns runt om mig. Jag finner inte ord.

På måndag tar jag upp kampen mot socialtjänstens agerande. Ingen absolut ingen ska sova på gatan. PUNKT!

Med tårar avslutar jag detta inlägg, tårar som blandas av glädje för det vi alla gjorde tillsammans idag. Samt med tårar av sorg över hur vårt “fina” land Sverige inte tar hand om våra medmänniskor.

Nedan kommer några bilder på så många hjälpsamma. Alla är inte med på bild, men alla är med i hjärtat!

Kärlek till er, kramar Minette Tigerfalk.

Ps allt som inkommit är inte med på bild. Ds

Detta möttes jag av i morse när jag kom för att titta att allt var okej.

 

Inte ett öga torrt, god natt!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Lämna kommentar (6 st) Dela inlägget: