Backträning ilska och envishet

Backträning, utmaningar och kämparglöd.

 Backträning,backe upp och backe ner, Onsdag och ny dag för nya utmaningar. Började morgonen med ett lagom träningspass på totalt 3 timmar. För att mjuka upp och känna av om kroppen svarade med ett ja så började jag med att gå ca 2 km. Sen var planen att jogga i lugnt tempo vilket gick så där. Som om jag kan ta det lugnt och gilla läget. Nej, jag kom in i löptempo och ju mer jag tänkte att jag måste bränna bort onda tankar, så ökade hastigheten och mitt inre driv. Att få vara tillbaka med en rätt hyfsat träningskänsla är underbart, men jag vet, det kommer ta tid. Min självkänsla är på botten gällande träningen och jag behöver tid för att finna ro. 

Backträningen sög, men så skönt när jag väl var på toppen.

Väl upp på toppen så la jag mig platt. Tittade ut och reflekterade över allt runt om. Att springa uppför backen var kanske  galet men känslan efter var och är obeskrivbar. Mjölksyra, illamående och magkrämpor gav sig till känna men jag ska vinna kampen till en frisk hälsa. När allt lugnat sig blev det till styrka med egen kroppsvikt därefter försiktig löpning tillbaka.Jag kan lova att det kändes i låren och ingen kunde nog vara lyckliga än mig när jag väl var nere och fick falla ihop som ett korthus. 

Väl hemma, fylla på med energi, byta om till cykelkläder och ut på ännu en utmaning. Allt jag tänk jag ska göra, ska jag göra, varför vänta? Tack livet och alla runt om, ert peppande gör att jag kämpar lite extra. 

På återseende Kram Minette 

Lämna kommentar Dela inlägget:

Suckarnas allé och framhäver min byst!

Suckarnas allé!

Börjar morgonen med att köra barn till skolan, inhämta lite varor, ringa vänner och drar till Ica. Allt ska göras till loppet av en timme. Känner ni igen er ? Misstänkte det.

Under tiden jag fyller kundkorgen samtalar jag med Margareta. Vi har mycket att prata om tre god ting har slagit in! Kommer till kassan, urgullig personal( Vilket Ica är kända för). Hon ler och jag ler tillbaka.Hon frågar lite artigt, stressad? Snabbt får hon ett svar, nej då, pratar bara i telefon så jag är lite upptagen. Hon ler , nickar och säger okej och jag ler tillbaka. Med Margareta kvar i luren tar jag snabba steg ut mot parkeringen. Ser bilen, låser upp, inget händer. Står kvar kollar runt, japp min bil. Fortsätter att rycka i dörren, men den är och förbli olåst. Suck åter suck..Tar tag i handtaget och trycker till..Larmet går… ooppsss… Självklart var det inte min bil…Hur många gånger kan jag dö i loppet av 1 minut. Typ as många, Lite lätt skäms täcke på den.

Hoppar in min bil som stod en rad bort, fortsätter prata och åker hem. Väl hemma springer jag runt  med öronsnäckan och samtalet avslutas. Där och då, går jag in på toaletten, tittar till i spegeln ( som så många andra gånger) vad…men åhhh..ja jag är nog lite stressad.. träningslinnet som var på var ut och in med stora öppningen fram vid bysten.. Nu förstår jag kassörskans fråga.

Träningen suger och ger inget resultat

Ja lite där är jag nu, suck! Träningen går så där, eller den går asbra. Men kroppen svarar inte. Fortsätter samla på mig vätska och vikten ökar. SUCK!

Men, så har jag kanske inte ansträngt mig så mycket. Godis bakelser och pizza kanske borde vara förbi..Men nix. Finns ju en lista att pricka av . Men så lätt ger jag inte upp. Hälsan är viktigt och kommer i första rum. När hälsan är i fas så rullar det andra bara på. Nu blir det en snabb vända till Tuna Park i Eskilstuna för att sen bege mig ut i spåret på en löpruna som  ska avslutas med cykelträning.

På återseende, var så säkra! Jobbar på ett långt långt inlägg, som berör många runt om mig!

 

 

Kramar Minette

Lämna kommentar (2 st) Dela inlägget: