Tårarna, sorg i lyckan, lycka i sorgen.

Lycka är väl ordet. När det plingar till!

I Måndags skrev jag ett ärligt och starkt inlägg. Ett inlägg som gjorde många berörda. Kunde aldrig tro att reaktionerna skulle bli så. Totalt nedringd, sms i mängder och starka möten på gatan. Finner inte ord till vilka fina människor jag har runt om mig. Men så finns det även dem som nonchalant säger  bland annat ” ähh det är ju en blogg, din blogg, vad ska jag säga” på ett iskallt vis, bara för att såra.

Men till er fina läsare säger jag Godmorgon och delar en kommentar som berörde mig på djupet. Detta är lycka!

Ni hittar den på  https://minettetigerfalk.maqt.se/2018/10/08/15-ar-mardrom-borjar-beratta-grattis/ 

Kopia på texten!

Minette säger ofta ”Döm inte andra, ni vet aldrig vad som händer bakom stängda dörrar” synd bara att de som behandlade henne illa inte hade samma insikter.

Minette lärde mig även att saker och ting inte är självklart för alla. Jag som var så övertygad om det fick ännu lära mig något nytt. En gång i tiden satt jag som 15-åring utanför en butik, såg ut som en ligist och sov. Jag försökte ta mig in där för att sola, hon skulle lämna en film. Hon tog mig in i sin familj och behandlade mig som hennes egen son.

För mig innebär framgång att göra det man vill. Minette om något har nått det. Men många misstar och är totalt övertygade om att hon bara är framgångsrik och inget annat, för många tror att framgång betyder något helt annat. Minette är människa men inte precis som alla andra.

Minette har som de människor som vill nå ett mål fått utstå massa känslor, både på gott och ont. Men tro inte att det är enkelt bara för det. För att nå dit hon har nått har hon fått utstå sådant många inte ens önskar sin värst fiende. Men har hon gett upp? Varför skulle hon göra det? Hon motiveras av att göra det hon gör, för det är det hon vill göra. Jag är övertygad om att vi alla kan lära oss något av det.

Hon har inspirerat mig i många avseenden. Jag har inte haft det lätt men varför skulle jag vika mig? Gjorde Minette det? Minette står stadigt på sina ben i dag, jag står stadigt på mina ben i dag.

Tack för att du alltid trott på mig. Jag hade kunnat vara en annan i dag om du inte hade kommit fram den där dagen. Det är inte mycket som kan rubba en efter att djävulen besökt en från helvetet. 

Nu ska jag snabbt iväg och träna men snart ses vi här igen, Varma kramar Minette

Lämna kommentar (4 st) Dela inlägget:

1,5 år Mardröm, börjar berätta. Grattis!

5:e oktober du fyller år, men vi firar att du lever! 

Nu börjar jag berätta.För att undvika alla “sociala media kontrollanter och språkpoliser” så hintar jag här för ett mycket långt inlägg. Som både kan upplevas rörigt, långt, sorgset osv. Men detta är direkt skrivet från hjärtat. Exakt hur jag känner. Så därav väljer jag att inte rätta något av raderna. Framöver kommer jag att bryta ner varje ämne för sig i kronologisk ordning. Med fakta, bilder och äkta underlag. En dagbok som är skriven med bläck går aldrig att suddas, när du suddar är det inte från hjärtat! Det är helt fritt att läsa! Kram 

5:e oktober 2018 Firar mannens födelsedag.En dag vi inte visste om vi skulle få fira.

Tänkte berätta att för drygt 1.5 år sedan blev Robert sjuk. Jag tror vi båda förstod redan förra året men ingen av oss lyfte det. Jag minns allt som igår. Året var  2017  – du låg på sjukhus när vår dotter fyllde 9 år.Du var i väldigt dåligt skick. Jag förstod, men allt var i kaos. För henne var det ledsamt att pappa inte kom hem när hon fyllde år. Vi berättade och lovade henne och våra andra barn, att nästa år kommer bli så mycket bättre. Vi ljög. För året 2018 blev 100 000 ggr sämre. Jag var livrädd, men vägrade gråta. Jag måste vara stark. Du sa att allt var okej. Men jag såg i dina ögon, att även du förstod. Men i all denna kaos vi redan befann oss i. Så varken kunde eller orkade vi. Vi valde att blunda.  Eller rättare sagt, vi var tvungna. Vårt liv var redan i total kaos. Ännu visste ingen. Men vi visste allt och pressen ökade. Men vi var båda eniga. Vi håller ihop, vi tar tag i hälsan först, sen tar vi tag i “spelet för gallerierna”.

Gråter varje dag – INOM MIG! Och nu ska jag börja berätta.

Jag ska försöka skriva detta inlägg utan att bryta ihop med tårar. För jag måste hålla mig stark och hålla ihop familjen. Detta är otroligt känslosamt men jag vill berätta så att ni andra förstår att jag har ett liv utanför den sociala media världen. Jag orkar inte med massa trams om att mäta värde i ett likes eller inte. Jag har inte orkat gå på alla tillställningar och möta bjudna personer som är mindre lojala mot sin omgivning.Jag är från djupet av mitt hjärta så tacksam över alla inbjudningar, men mitt liv har varit i kaos. Total kaos. Med så mycket mer än någon kan ana.

Nedan kommer en liten bråkdel. Ni som känner mig/oss vet så mycket mer. 

Inbjudan?

JAG ORKAR INTE höra,läsa eller mätas i inbjudningar. Heller inte i likes, vikt, och vem som säger vad om vem. Jag säger inget illa OM någon, jag säger vad jag tycker till DEN det berör, om så behövs. Alla måste förstå att säga “jag är snäll” är inte ett dugg snällt. Att vara hjälpsam, finnas till för andra och vara ärlig är en del av att vara snäll. PUNKT! Men var dig själv.

Jag har fullt upp med att ha ett liv.

Många frågar mig ofta. Eller rent av väldigt ofta. Minette hur orkar du? Hur gör du för att hålla ihop?  Vem är du som klarar så många motgångar i ditt liv på så kort stund? Ändå lägger du så mycket tid på att hjälpa andra?

Jag har kanske inte alla svar ni vill ha. Men en sak kan jag säga. Jag ger. Jag ger oerhört mycket av mig själv. Men inte för att få tillbaka. Utan för att jag vill i hjärtat. Och jag säger alltid varje morgon, Minette, gå upp, var stark. Din familj och dina vänner behöver dig. Om du lägger dig ner och bryter ihop. Då rasar ALLT. Mångas liv hänger på dig Minette, så res dig. Var stark!

Utan Robert, min familj och mina vänner skulle jag nog aldrig orkat. Jag var på väg att rasa långt ner. 

Jag är STARK för att jag kan vara SVAG! 

Ja, jag är stark. För jag tillåter mig vara svag. Men om vi nu ska prata styrka. Vad har då inte Robert? Att genomgå en cancer operation med långvariga behandlingar med återkommande bakslag. Ändå stå upp, kämpa och stötta mig där jag verkar ha huvudrollen i en sjuk såpa.Det är väl styrka om något. Sjukskriven? Typ nja. Han tar någon dag där det behövs. Hans oro var eller är aldrig över sitt egna liv. Den låg och ligger  på hur jag och våra barn skulle klara ett liv utan honom. Så han förstod, det fanns inget annat alternativ än att bli frisk.

Han sa, hur gör vi med hus, företag, barnens träningar och vet inte allt? sen säger han. Ähh detta kommer ta massor av tid att lösa, så det går fortare att bli frisk. Robert är en sann överlevare. Ni som känner Robert vet vad jag menar. Och ni vet exakt hur han beskrev sin sjukdom. JA på tavlan. Vart och hur annars? Ler! 

Det jag alltid stört mig på.Kom till mig helt plötsligt att älska.

Precis som hans hemska snarkningar. Varje natt en snarkning uteblev, puttade jag på honom för att se att allt var ok. Han frågade, snarkade jag? Jag ljög och mina svar blev alltid, JA! Jag ville inte visa min oro. Idag väcker jag inte honom om han snarkar, jag ler och är så tacksam att han faktiskt kan. Jag väcker honom om han INTE snarkar. Sjukt jag vet. Det kommer att gå över. Men jag ska försöka minnas och vara tacksam. Min oro är stor. Men hans oro över mig är så mycket större.Det finns så mycket mer under denna rubrik. Men det kommer i ett annat inlägg.Det är ett uppvaknade många behöver.

Men vad har då hänt i med detta? Att våga berätta!

2016 – 2018 svarta år  jag INTE önskar någon. I all enkelhet förkortar jag det här nedan. För nu är det dags att berätta om min vardag i det verkliga livet.

Året 2016 på sensommaren läggs jag in för akut operation, misstänkt tumör. Hösten blir lång och jobbig.Känslorus och jag visade mina sämsta sidor. Skulle jag dö? Ska jag lämna min familj?Då ska ingen sörja mig, utan minnas mig dålig. Jag var inte så snäll mot min omgivning enligt mig. Jag misshandlade min egen in och utsida pågrund av  sorg och besvikelse.Jag försvann och höll mig borta. 

Tiden gick Januari 2017 kom.

Startade med nya undersökningar som gav positiva svar. Jag är frisk! 

Blir påkörd på min första runda efter att få okej att börja träna. Det gick bra och idag påminner smärtan i benet om att det kunde gått mycket sämre. 

Den 5:e januari  2017 blev starten till något jag anat än tid. Det blev ännu mera  kaos.Någon vill mig väldigt illa och utformar en enorm press i skrift. Hur ska jag agera? 

Samtidigt blir min man väldigt sjuk.

Jag förstod.Hade sett och känt. Vi höll det för oss själva.Ville inte berätta. Vi ville ha ro. Han fick komma hem efter längre tids vistelse på sjukhus. Vi går i tystnad. Tror vi båda är livrädda. Vad händer? Varför? Nu kom alla frågor tillbaka. De frågor jag ställde mig själv. Men nu är på riktigt. Det gällde min man. Men vi orkade inte se vår egna hälsa. För vi pressas och samtidigt blir hälsan på oss båda allt sämre. 

Våren kommer och vi måste bort.

Bort från alla tankar om sjukdomar och olyckor. Bort från den dolda pressen jag utsätts för. Vi unnar oss en resa till Cypern. Väl där. Faller jag ihop med extrema smärtor i huvudet. Misstänkt Stroke. Den fina resan till solstolen, blev övervakning på sjuhus. Med ambulanstransporter varje dag för prover och fler behandlingar. Syn, tal och Känselbortfall var tydliga signaler sa läkaren.

Cypern

Väl hemma i Sverige.

 Pressen mot mig fortsätter.Ingen vet något ännu. Mitt mående blir om möjligt ännu sämre.Min mans lika så.

Juni kommer och vi får ett samtal. Vår ena dotters biologiska mamma (Vi är vårdnadshavare för andras små) får beskedet Cancer. 3 dagar senare är hon avliden. En enorm sorg för hela familjen. Men vi lämnas ändå inte ifred. 

Sommaren går. Jag ser att min man blir sämre.Vi fortsätter på något märkligt vis att hålla oss i fas.

September  2017 och den skrift vi fått till oss förverkligas. Allt för att förstöra mitt liv. Allt byggt på lögner.Den vidriga mobb tar över och kända profiler tar ställning. Ställning dem inte har en aning om vad det innebär. Mitt liv slås i spillo. Svaga ler och försvinner. Starka finns med mig. Men jag har något och det är inlåst! Punkt!

 Hösten 2017 kommer och min bror hamnar i respirator. Vårt liv slås åter i bitar. Efter månader vaknar han upp i December och vi andas och tackar gud för allt. För det ända som räknas är livet. Det riktiga livet.

Nytt år och vi ser ljuset!

Januari  2018 har knappt tagit sin början.Min man blir om möjligt ännu sämre. Provsvaret skar som en kniv i hjärtat. Mannen som lovat mig stå stadigt vid min sida tills jag lämnar jordelivet har fått beskedet – Cancer.

Robert väljer att berätta det öppet och för att undvika att missa någon, berättar han det på sociala media. 

Robert är otroligt starkt . Trots denna vidriga sjukdom, står han där intill mig och stöttar mig i allt jag gör till 100 %. Då kom ordet KARMA – Mer om det kommer i ett eget inlägg. För detta är sjukt, så sjukt! Pressas ännu mera, i klartext står det, om Minette berättar blir det än värre!

Han kämpar för sitt mående!

Men ändå backar han upp mig till tusen. Han blir ännu sämre!

Ångset, ilska och sorg tar över och jag blir arg. Jag orkar inte mera motgång.Minns hur jag sticker ut i skogen. Skriker rakt ut och strax därefter kommer en man och frågar hur jag mår. Då kom allt. Sjukdomar, förtal sorg osv. Han hittade mig sittande på knä och ansiktet är fyllt av tårar. Han höll mig hårt och säger.

Jag har alltid läst om dig. Det är INTE dig dem skriver om. Men det är dig dem hänger ut. Jag skakar. Han har så rätt, men vad hjälper det i allt elände?

Han fortsätter.

Släpp dem onda håll fokus på det goda. Se alla goda ting och ni kommer fixa allt. Minette, ska verkligen svaga elaka människor och dumma sjukdomar driva dig så långt ner? Han ger mig en kram och exakt då fick jag tillbaka hoppet. Jag kan, vill och ska överleva. Även min man och mina barn, exakt alla ska få må bra. 

Åter fångar jag styrkan och minns.

Res dig, andra behöver dig. Då bestämde jag mig. Ingen eller inget ska bryta ner mig någonsin igen! 

Vårt liv har verkligen varit i  total kaos. Vi blundade och försökte hålla huvudet ovanför vatten ytan. Allt detta samtidigt som vi kämpade för att stå emot allt trams ute i det sociala medialivet.

Det enda vi behövde hålla fokus på. Det var och är att skydda våra barn från allt det onda. Vi höll ihop och  upprepade, “-vi måste vara starka, vara sams, hålla ihop”. VI MÅSTE UPPSKATTA LIVET VI HAR. Allt annat reder sig. 

Detta var som sagt en kortare version. Det är så mycket mer som hänt. Men ibland måste man lyfta det minst onda från allt det onda. 

Vi är långt ifrån återställda. Långt ifrån att få en ursäkt. Ännu pågår jakten på mig. Men vi vet. Vi är starka och vi har så många runt om oss. 

Hjärtligt grattis!  

Skolavslutning och allt var ännu ovisst.

Skolan

I fredags  fyllde du år.

Du fick ännu ett år. I fredags var det första dagen utan cellgift. Nu ska en tid med återbesök och ev några mindre ingrepp ha sin tid. Men du är fri från cancern. Nu ska vi berätta.Jag vill på något vis hylla det. Men vet inte riktigt hur. Men bra kommer det att bli. För jag firar inte att du fyller år. Jag firar att du får fylla år!  Och fira är exakt vad vi ska göra. Idag och många dagar till framöver. Grattis du starka modiga och envisa Robert. Har aldrig mött en person som är så öppen för exakt allt och alla med så stort hjärta. Älskar och respekterar dig mest av allt på denna jord. 

 Kramar Minette och tack för att ni läste! Berätta gärna om er, skulle uppskattas!

Lämna kommentar (23 st) Dela inlägget:

Mia Jorpes! Som om det var min vän Goliat

Filmen Goliat, röda mattan och känslorus! 

Filmen Goliat med Mita Magnusson   Fotograf Jari Kantola Kika gärna in på http://finastunder.se/

I Måndags hölls fin galapremiär med den guldbagge belönade regissören Peter Grönlunds nya verk – Goliat. Salongen var väl fylld av förväntas fyllda speciellt inbjudna gäster. Stämningen var ljuvlig och vi alla verkade ta våran plats med ett leende och visad tacksamhet över inbjudan. Goliat har sin premiär Fredagen den 5 oktober. Så har ni inget inbokat. Gå och se den. 

Det kom en tår och jag tänker på dig!

Goliat – filmen som visar det tydliga kriminella arvet. Den riktiga vardagen för många där ute i vårt land. Goliat är en film.Men för många är verkligheten densamma. Filmen berörde mig på djupet. Jag har sett livsstilen i min närhet. Inte hemma hos mig. Men hos min bästa killkompis. Min vän följde sitt “arv”. Mitt inre dras tillbaka till verkligheten och jag går till en låda.

Tar fram breven från min vän. Han skrev ett brev varje vecka från “kåken”. Han ville inte, men kravet hemma var enormt. Även där fanns en liten flicka att ta hand om. Så ja, för mig och säkert många andra, berörde filmen. Kriminell framgång går fortare än du någonsin kan ana. En framgång byggd på mardröm. Idag är min vän död. Vi möttes när jag hittade honom med en nål i armen, då var han 14 år. Jag öppnade min dörr till min familj.Tiden gick, vi hade många fina år. Sen hittade jag honom 30 år ung med en nål i armen, då var det försent. Han var inte där av vilja, utan exakt som på filmen, under press. Vill du så kan du, vill du inte går det fort utför och slutar illa. Jag hoppas många unga där ute ser den. Och tar till sig, att det är inte coolt med  alla arv.

Nedan ser ni lite av allt det goda som det bjöds på!

En film att få skolor att betala för att se som undervisning. En film som berör. För alla är på något vis berörda. Den tunga kriminella världen är inte en önskad livsstil, det är även ett pressat förhållningssätt. Och vi har den alla runt oss på något vis. Mer än du någonsin kan tro. Öppna ögonen, sträck ut en hand. Se människan intill dig.

Och kom ihåg – ANMÄL! Precis som i filmen är verkligheten densamma. ” Socialen” är ett HOT!  Men stop! Mot vem? Exakt  – mot den kriminella som får behålla sina små tills allt är försent. Om vi alla anmäler så kan vi alla hjälpas åt att skydda unga /små att följa det kriminella arvet, ett arv jag vet ingen vill få.

Ja, som ni förstår.En sevärd film för alla,  En film som berörde mig från topp till tå! 

Alltid så tacksam att få bli inbjuden, att få känna sig speciellt utvald. Åter mitt varmaste tack till http://wonderlandevent.se

Kramar Minette Tigerfalk

 

Lämna kommentar Dela inlägget:

East Stureplan event och energier

Det är på East det händer!

Monday Funday med härliga energi fyllda Nathalie på EAST vid Stureplan 13

Fin inbjudan plingar i inboxen. Den föregående inbjudan kunde jag dessvärre inte gå på. Men nu var det dags igen och det kunde inte passa mig bättre.  Nathalie  ( vackra kvinnan intill mig på bilden) är alltid så underbart generös i sina inbjudningar. Inbjudan var för mig och mina vänner. Så  valet blev självklart att bjuda med Mita Magnusson. Jag är nästintill först på plats. Och möts med stora varma kramar och leenden. Snabbt fylls det på med fina människor. Och kramkalaset fortsätter och alla verkar vara i lätt feststämning. 

Alltid fin på in och utsidan.Blogg förebilden Platin med pojkvännen Kristofer

Jag och vännen Thomas Falkenstedt luktade oss fram till rätt bord och blev kvar där tills vi tömt skålen.

Mita Magnusson, Thomas Falkenstedt och jag hänger.

True Colours passade mig perfekt. 

Tack alla fina vänner som mötte mig på East. Och STORT tack för at ni spred så fina energier.Träffade mängder av fina människor blanda annat Amanda Kullenberg, Anna Saletti med man osv. Jag och Thomas är eniga om att “det är sött att med Dumboöron”. Det blev även en del snack om sambo, särbo och dumbo.Vi beslutade att vi stryker alla dessa tre och döper alla förhållanden till kulbo istället. 

Varma kramar Minette Tigerfalk 

Lämna kommentar (2 st) Dela inlägget:

 

Med ett leende säger jag godmorgon

Med ett leende kikar jag runt på bloggportalen och blir glad! 

Va snäll och fånga dagen leende

Godmorgon och så välkommen härliga lördag. Arbetsveckans slut blev till att ha full fokus på bokföring och arkivering.Allt annat fick uteslutas. Med ett leende möter jag nu lite luckor till bloggande, träning och mitt härliga liv. Ska snabbt iväg till mataffären ica maxi. Så mer om mig och min vardag kommer under dagen och helgen. Kanske blir det skratt spänning och glamour. Eller blir det rent av tårar, svek och blaha..Det vet ni snart. 

Men kanske ligger ni i sängen och mornar er? Då kan jag tipsa er om två stycken andra blogg sidor. Har ni tips på bloggar, så skicka gärna över er eller andras länkar. 

Kika gärna in på dessa och hoppas dem ska falla er i smaken och att ni fångar dagen med ett leende. 

En blogg som skriver om sommarens ljuva baksida är Linda Brolin. Läs hennes inlägg på länken nedan. Något jag tror många behöver ta sig en funderare över. Alkoholen.

http://lindabrolin.maqt.se/2018/07/06/bli-inte-alkholist-under-semestern/   

Den andra bloggen drivs av My Marten. En beundransvärd tjej som skriver om en otrolig bredd om livet i sig. Och den är så äkta och berör. Så ofta vittnar den till verkligheten. Många gånger faller jag i tårar över alla hemskheter hon drabbas av. Nästa gång blir jag varm rörd och glad för att hon är just den hon är. Vilket visar att vi alla är okej, vi har alla upp och ner. Mera My säger jag. 

https://blogg.alltforforaldrar.se/mammamy/

Le och världen ler tillbaka. Var glad så blir allt så mycket bättre. Det är nyttigt att vara glad. Igår blev jag extra glad. I ett samtal sa någon att någon sa, att något sagt osv. Trams i kvadrat men jag är glad. Glad över samtal som inkommer och ler. 

Och vad gör ni fina läsare?

Vad kommer ni har för er denna fina helg? Skriv gärna till mig och berätta. Jag är ju jätte nyfiken på ert liv. Och glöm nu inte att jag vill ha mängder av spännande läsning. Så tipsa mig om bloggar. 

Stor kram Minette 

 

 

Lämna kommentar Dela inlägget:

 

Trogna dagar och varför tidsbrist!

Härliga trogna onsdag och regnet gör mig glad! 

Godmorgon shake

Godmorgon fina läsare. Åter tack för att ni är mig trogna. Och mitt varmaste tack för att ni respekterar mig exakt för den jag är. Och där jag står i min värdegrund och i mina satta mål. Jag står fast. Jag står säkert och jag älskar att sätta mål.  Mål som för många kan vara orimliga. Men når dem. Just ni pågår en kamp att vinna nästa mål. Kanske satsade jag för högt? Kanske la jag orimliga mål?  Kanske har jag för bråttom? Ingen aning men en ska vet jag. Jag sliter mer än någonsin just nu. Så för er som undrar varför jag inte hinner gå på exakt alla fina och ärofyllda inbjudningar säger jag bara ett ord – TIDSBRIST!

Mer om vad  kommer när jag vet om jag kan släppa det. Men tack Margareta Hedin och Jessica Berghult som stöttar och tror på mig just där jag är och “rör” om. Ni kommer stå mig nära om det blir ett JA.

Nu packar jag väskan och drar till gymmet. Vill du veta mera om mitt liv och mina dagar så fortsätt följa mig här på bloggen. 

Varma kramar från en peppad Minette 

Lämna kommentar (2 st) Dela inlägget:

 

Magiska betydelsefulla du och helg!

Så kom äntligen den där  magiska känslan! 

Solen skiner ute ännu en höstdag påminner om hur ljuvligt fint det är där ute. Det magiska 🙂

Det är måndag klockan är lunch och jag njuter ännu av det fina veckoslutet jag haft. Det började redan i fredag där många samtal från vänner från det verkliga livet gjorde sig påminda. Nu är det väl inget annorlunda med att dem hör av sig.Men på något vis betydde det lite extra mycket. För  jag, Minette är på en plats i livet där jag mår så betydligt mycket bättre än vad jag gjort en tid tillbaka. Jag är Minette och jag är tillbaka här och nu.

Fredagen erbjöd besök från underbara Mita Magnusson som är liksom allt det där lilla extra. Margareta Hedin  precis som Eva Peuravaara står där och tar emot när jag faller och knuffar mig upp igen. Och när jag kommit upp mår dem bra, för dem mår bra när jag mår bra.Det blev skratt, skratt och lite mera skratt. Vem skrattar inte och mår bra med dessa tre? Hann även med ett gäng långa galna och likväl roliga samtal och sms konversationer med följande extremt betydelse fulla Jessica Berghult, Phia Hjälmkrona, Lina Ivarsson, Malena Brostedt och även Sara Ekholm  med flera. (Som jag dessvärre knappt hunnit träffa på lång tid.) Lite så är livet. Ibland lite på ibland lite av. Men alltid så sluts cirkeln med dem rätta. 

Umgås med bäste kusin ever.

Sköna lördag!

Lördagen blev att få besök av flickornas farmor och farfar. Mer hjälpsamma och snälla personer får du leta efter. Det klipptes häckar, äppelträd, flera vändor till tippen och jag vet inte allt. Det blev en skön dag utomhus och på kvällen fick vi besök av älskade dottern Paulina och  Razmus. Det blev mys kväll de lux och alla somnade med all säkerhet ovaggade till sömns denna kväll. 

Söndag morgon och jag väcks med tuppen. Pigg och fylld med energin efter gårdagen.

10.00 fin och god frukost hos vännerna Johan och Lucie. Att komma hem till dem är som att kliva in i lugnets vrå med ett hus fyllt med värme, empati, ödmjukhet och mängder att härliga upptåg. Jag blir lugn och jag trivs. Älskar deras hus och allt vad där tillkommer. Tiden tickar på och det är dags att dra sig hemåt för nästa äventyr.

 Fylla bilen med förväntas fulla barn och “större barn”.

Picknick väskan är packad. Svampkorgen plockas fram och färden drar mot ica maxi. Sen vidare mot skogen, yes! Det blev timmar av hinderbanor, bus, grilla och långa och många kilometrar för att hitta svamp. Idag stekte jag alla 3 kantareller vi fyllde vår svampkorg med. Som sagt jag älskar livet och allt det som hör det till. Jag är lyckligt lottad och det bekommer mig inte alls att andra har av annan åsikt. Jag är Minette och det räcker så långt.  Mitt i den magiska skogen.

Min fina familj.

Denna “ORM” stannade hjärtat och leken och ett skrik som väckte dem döda drog genom skogen.

Ni vänner ni vet, ni är med och det är det som gör mitt liv så fulländat. 

Nu fortsätter jag denna måndag med plock både ute och inne, kramar till er alla!

Med kärlek /Minette 

Lämna kommentar (6 st) Dela inlägget:

 

Söndag fulaste Flen onödigt vetande

Vilken ära – Flen Sveriges fulaste kommun. 

Bläddra runt i lite tryckt press. fastnar på fulaste Flen. En stad jag redan som liten inte tyckte var den mest lockade städer att resa till. Känner man mig så vet man att jag ibland. Eller ärligt rätt ofta drar många paralleller med Flen. När jag ger upp drar jag till Flen. När jag vill vara i fred drar jag till Flen. När jag vill softa inte synas eller bara hänga fritt utan mängder av folk.

Japp då drar jag till Flen. Tänk att sätta Flen på kartan – med nominering “Sveriges fulaste stad”. det är väl verkligen en hedersam ära att en Flen nomineras till denna fina utmärkelse. Stolt Sörmlänning som jag är så dör jag typ. Men jag är inte så förvånad över själva utmärkelsen. Idag ska ju allt nomineras lite hit och lite hit. Och allt ska ha en egen dag. Allt från kanelbullens dag till silikon tuttarnas dag. Så visst vi fortsätter väl.

I ett kök å hänger Med en fläck på tutten..suck på den.Ler!

Kommunstyrelsen ordförande Anders Berglöv  ( kanske någon nu) är nog stolt. Vem skulle inte vara det? “Tänk att bjuda in – välkommen till Flen, jag visar stolt upp er i Sveriges fulaste stad. Det händer även att vi har ett gäng brott. Men risken att du drabbas är liten, för ingen vill bo här”.

Jag bläddra vidare, och då kommer Flen upp igen. Detta Flen. Känner att Flen är mer än Stalker än en stad att bo i. Flen är ful, farlig och sämst. Och på det bor Göran Persson där. Vilken salig röra. Finns det något bra? Jag googlade och ler.

Flen försvarar sig – Hela kommunen är inte lika dålig som centralorten. Centralorten? Ursäkta mig. Jag stanna till tänker, snackade vi inte om Flen? Inte hela Flen?  Centralorten..men ge upp.. Jag cyklar genom Flen på typ en kvart.Vad är Centralt eller inte centralt där? Typ, jag bor utanför Flen, vill säga 800 meter? 

Summering av SCB, kommuner och gud vet inte allt – Flen blir vackrare av att sprängas! 

Söker på vykort och finner nedanstående. Vykorten talar väl för sig själv?

Flen

Älskar onödigt vetande!

Lite om Flen och och så onödigt vetande. Tänker tillbaka på bullar och silikon.

Ler och tänker, undrar om jag snart får en egen dag  typ “Cystans dag”. Det är ju i alla fall en skön historia. Med tanke på att Maria Montazami trodde att jag burit min tvillingcysta på halsen. Och ja, det gjorde jag väl…men va tusan…jag vi tar den långa historien i ett annat inlägg. 

Nu fredag och snart stänga salongen/butiken. Haft en magisk dag med härliga besök och beslut. Även mer om det kommer i annat inlägg. 

Njut av er helg och le, så ler världen tillbaka! 

 

Kramar Minette

Lämna kommentar Dela inlägget:

 

Tåget Kärleksmums Muffinsfia och Anders

Kärleksmums, det är jag det! 

Godmorgon  alla fina läsare Ni är så betydelsefulla för mig. Kärleksmums och muffinsfia, vad händer?

Inte så roligt att bara skriva för sig själv. Så ni två som följer mig, tack! Okej då, några till har jag väl allt då jag toppar nästintill hela tiden. Idag ska jag ut på äventyr. Många luckor i agendan. Så hinner nog med att lata mig rejält. Någon som har en lucka 14.10 – 14.20 och 15.15- 15.35 så kom och säg hej.

Det är ju aldrig roligt när det glappar så i kalendern. Som vanligt är jag cool lugn och totalt utan stress. Fixar morgonen och sätter mig på tåget. Det går bra, tro det eller ej.  Eller..Jo vad händer? Tankarna landar  tillbaka till ett härligt samtal med Sofia som kallar sig muffinsfia på IG (det är ju just ett smeknamn). Funderar just hur namnet kom sig. Fantasin drar iväg och helt plötsligt sitter jag på tåget i min ensamhet. Brister helt plötsligt ut i asgarv. Så där från ingenstans. 

Här står jag å hänger

Samtidigt som jag försöker hålla mig ifrån skratt, far tankarna iväg .Jag ska  nog heta “kärleksmums”. eller varför inte “smulan” från självaste bullen själv.Humorn är låg. Och plötsligt kommer en man fram. Sätter sig intill mig. Han ler, vill säga något. Så jag plocka bort lurarna från öronen.

Han – Hej, vad härligt att höra ditt skratt, det gör mig glad. Sen sträcker han fram sin hand och säger  – Anders! Jag tittar på honom, ärligt lite lätt förvånad och hinner tänka. Har en undermening? Inte ännu en galenpanna, orkar inte! Men artig som jag är så sträcker jag fram handen och säger –  hej kärleksmums! 

Han tittar. Jag stirrar.  15 sekunders tystnad kändes som år. Sen brister vi båda ut i asgarv. Och han inser att jag verkar vara en kvinna med många bollar i luften och rätt mycket i huvudet. 

Kan lova att det blev många skratt på tåget idag. 

Ibland orkar jag inte med mig själv.Men en sak är sant, jag har ju aldrig tråkigt om dagarna. 

Varma kramar Minette

Lämna kommentar (2 st) Dela inlägget:

 

Maqt.se upp och ner 1 år bra kämpat

Om jag får beskriva mitt bloggmål själv med två ord – Bra kämpat!

En av mina första bilder ,strax byts den ut.

Så mycket hjärtligt grattis till mig själv. Ett år som bloggare. Ett helt år har jag kämpat. Det har gått bra och jag är otroligt stolt över resultatet. För kämpat har jag.Ligger som oftast som etta. Enligt tabellerna har jag som nu ramlat ner till andra plats vid enbart 5 tillfällen. Etta är nu Hanna. En grymt bra bloggare som även hon har kämpat. Kika in under fliken ” bloggare” så finner ni ännu flera härliga kvinnor. Jag är stolt men ödmjuk. För när jag tittar på statistiken förstår jag lite mera. Att vara på egen sida skulle vara tack och god natt. Bloggen har givit mig ännu flera möjligheter. Öppnat dörrar som jag inte trodde var möjliga.Allt för att jag kämpat.

Happy day

För mig är bloggandet en avkoppling i vardagen.

Att dela med mig av det jag vill dela med mig av. Sparsam att skriva om familj och släkt. Då det är jag som väljer att finnas här och inte dem. Men ibland syns dem. Men då är det noga utvalt. Mitt liv blandas med röda mattan, mamma, konsultarbete inom skönhet, hälsa och sälj och bidra med ideell kraft för människor i behov. Då min tid är fri kan jag även hjälpa mina vänner i deras framgång för att undvika kostnader i deras bolag. Jag tror på “var snäll, hjälp andra så faller mitt eget på plats när det är dags”.

Att blogga på maqt.se har varit upp och ner.  Men för det mesta upp.

Då jag är lite av en envis rackare som vill nå alla uppsatta mål.så lägger jag mål och når dem.Vilket jag gjorde även med bloggen. Det tog mig inte ens en månad så var målen nådda. Åter igen, för att jag kämpat.För inget kommer gratis. Nu kanske målen inte var skyhöga, utan realistiska. För är det något jag har lärt mig genom alla mina år som framgångsrik entreprenör, så är det att “Lägga rimliga och realistiska mål”.

Det har hänt att jag tänkt ge upp. Det har hänt att jag 24/7 drar frågor till Sofia och Åza när skallen är tom och portalen inte funkar. Det har hänt att jag blir galen när det inte funkar. Det har som sagt hänt en hel del. 

Vår start började typ så här galet

På Almedalsveckan avsatte dem tid för mig trots fullspäckade dagar. Här är vi hos Petter Stordalen

Vad händer då?

Hmmm, ja dessa kvinnor påminner mig snabbt om det jag önskade från början när vi tog i hand. Dem lyssnar, är sakliga och galet pedagogiska. Men framför allt får jag höra vad jag kan bli bättre på.

Vad jag KAN göra. Aldrig vad jag INTE borde gjort eller INTE bör göra.Fler portaler har visat intresse för min blogg. Och visst har jag lyssnat, funderat och blivit lockad. Det är seriösa och snyggt designade portaler ingen tvekan om det. Men för mig är det viktigt att alltid blicka tillbaka och fundera på varför bryta, byta eller ha flera.

Det är viktigt för mig att se dem personer som finns för mig i alla lägen. Inte har åsikter om än det ena eller det andra. Med andra ord finns i både med och motgång samt framför konstruktiv kritik och ABSOLUT inte lovar mer än vad som kan hållas. Portalen har inget vinstdrivande syfte utan drivs helt ideellt  för oss bloggare.

Åza och Sofia finns alltså helt ideellt för oss bloggare. 

Och att dem finns. Det kan jag intyga.För jag skriver och arbetar helt andra tider än många andra. Så till vanligheten hör att jag drar ett sms på helger, semester och ibland mitt i natten. Och alltid svar. Och vid varje svar slår det mig. Attans det var ju inte så lämpligt. Jag skriver andra sover. Men vi möts och vi löser det. Jag ångrar inte en sekund att jag klev på. Och med respekt stannar jag en vecka till eller två. Ler!

Ris?

Ja det skulle väl vara att våra samtalstider då. Dessa måste vara väl planerade och att vi alla tre har timmar utan krav. För det är exakt det som händer. När vi väl pratar, så finns det inget stop. Allt från skratt, dårskap och tårar hinner vi med. Så oftast blir det sms för att hinna med våra jobb. Så det kanske inte var så “risigt”? . 

Vad saknas då? 

Det är ju en känslig fråga. Men behövs. Jag vill se ännu flera drivna kvinnor på portalen. Det skulle vara underbart ifall vi får in minst 5  – 10 drivna kvinnliga bloggare till. Fler drivna som uppdaterar regelbundet och peppar varandra. För att ligga etta och tvåa ger mig ingen pepp. Utan blir mer bara, jaha!Ni är många som frågor men är tveksamma för att ni tror att ni behöver skriva om politik. Men nej så är inte fallet. Ni skriver om ert liv, era dagar, familj och skönhet och mode. Och inget är mer påverkat av politk än mode så då har ni ju hamnar rätt.

Det är politik!

Det många inte tänker på är att livet i det stora hela är politik. Er syn på vård, omsorg, miljö, skola, trafik bygglov och ex mode är exakt vad det är POLITIK!

Så är du bloggare?Eller vill börja blogga så tveka inte. Jag är inte bäst i världen på det tekniska inte heller på att skriva. Men vad gör det? Jag gör det för min skull och mina läsare. Men jag är en grymt bra kvinna att stötta andra att lyckas. Så med det har jag bestämt mig att nu starta blogg träffar i Stockholm samt i Eskilstuna.

Vi träffas regelbundet för att dryfta frågor och hjälpas åt. Jag kan komma med tips och råd hur du når ut. Jag kommer inte ha problem med att ni hamnar före mig som mest besökta. Utan  jag kan då slå mig för bröstet och säga, jag hjälpte henne nå sina mål! Och få fler att läsa på er blogg och även min. Så varför börja blogga på maqt.se? ja ni har väl redan läst och förstår?

40 % som 1 års present från mig till er!

Men så en liten bonus är att ni som flyttar in på maqt.se nu och kommer på mina inbjudande träffar för att nå  lyckad framgång kommer även att få ett V.I.P kort på min salong. Vilket innebär 40 % på alla köp så länge ni är med och bloggar. Där finns mängde av hud & kroppsbehandlingar, soldusch, make up och hudvårdsprodukter från palina.se. Accessoarer från bl.a Rock By Sweden, Elena Gloria, Elena Stockholm, Wingman och Nialaya. Kan det bli bättre? Det kommer även komma föreläsare. Allt helt utan kostnad för er som kliver på nu.

Så kom igen. Detta är min 1 årspresent till er vänner som redan frågat mig. Och även för er som får upp ögonen idag.Och vet ni? ni behöver inte blogga varje dag, BRA VA?

Och ni som inte redan vet. Så kommer här lite skvaller de lux. Det är nämligen så att Åza, japp ja ni vet den där Åza Brennander. Hon bloggar och är en mycket välbesökt bloggare. Så vilket innebär att vi får draghjälp där. För det är väl alla underförstådda med att hennes läsare vill veta allt om henne.  Och då kilar dem ju in här och läser med. Bra va? Kika in på hennes blogg om ni inte redan gjort det . https://blogg.alltforforaldrar.se/aza/

Att blogga på portalen http://www.maqt.se/  har varit en magisk resa som tagit mig längre än någon annan rea någonsin gjort. Tack Åza och Sofia för att ni trodde och tror på mig. Respekt och kärlek till er!

Idag för ett år sedan

Mitt varmaste tack!

Och till alla er fina medmänniskor, vänner, släkt och obekanta som läser, gillar och delar. Så mycket tack.

Jag skulle så vilja träffa er i det riktiga livet. Vad säger ni om det? Skulle ni komma om jag bjöd in er på en mingel dag för att dryfta min blogg och ert liv?För självklart vill jag veta ännu mera om er. Ni gör ju min blogg levande. Åter tack finaste ni. Skriv gärna till mig. 

Extra tack till Åza Brennander och Sofia Brennander för att ni är dem ni är. Det betyder. Och med en tår på kinden ler jag och tänker. Jag klarade det. Tack vare er alla! Nu ger jag inte upp och ni vet!

Varma kramar till alla er där ute och hoppas ni fortsätter följa mig här. Samt både på IG och Facebook för jag behöver er.

Lämna kommentar (6 st) Dela inlägget: