Finaste läsare, pepp sorg och status

Finaste läsare!

Finaste ni jag hoppas ni mår så bra det går efter rådande Covid – 19:s  omständigheter.
2020 är för mig och många andra ett år tungt av sorg på många dess vis.
I min sorg försöker jag fylla dagarna med att andas. Hur fyller ni era dagar? 

Skör med stolthet!

Jag förlorade min älskade man för några veckor sen. Pappan till mina barn 12 och 15 år samt min äldsta dotters bonuspappa sen 5 års ålder.
Det går inte att sätta ord på den sorg och saknad jag bär.
Ni som möter på mig ser nog att jag är skör och behöver tid, väldigt lång tid. Tack gud så har jag tiden att andas och “läka” till viss del för att få landa i ro med mina minnen. Jag tillåter mig blottas och synligöras i  min sårbar och skörhet och jag tillåter mig gråta och ta varje dag som den kommer.

Läka!

Läka? vad har ordet för betydelse? Kan jag läka efter att min man avlidit eller är det mer att jag kommer acceptera för att ta ett steg framåt? Jag personligen tror inte på ordet läka eller klyschan “tiden läker alla sår”. Det är för mig rätt korkad mening.

Läker alla sår? Jag har inte ett sår som ska läka och allt blir sen bra, jag har en hjärtesorg av förlusten av min avlidne man.  Det är inget som läker och sen blir bra. Utan för mig är det en sorg som jag ska lära mig hantera och därefter leva med.

Ingen stress!

Jag har för första gången i mitt liv inte bråttom någonstans.
Jag tänker tillbaka på de tre totalt smärtsammaste år jag haft och är mitt i tankarna och sorgen så evigt tacksam.
Tacksam att jag hade äran att vara hemma och finnas där 24/7 med min älskade familj Det är få förunnat att kunna finnas med så som jag kunde.

Tack alla!

Ni är så många helt fantastiskt magiska människor som finns runt om mig.  Ni kämpar hårt för min skull och ni ger så mycket pepp, genom att lyfta mig med alla fina ord och handlingar.
Med all styrka och kärlek  ni ger, så blir jag starkare och en så mycket mera trygg mamma. Tack finaste ni!
I morgon har jag födelsedag och det kommer åter bli påmint om hur mycket jag saknar honom.
Han  med det stora H, som alltid gjorde födelsedagen så speciell.  Jag vet att han håller koll på mig och sänder styrka och ett öppet vakande falköga över mig.
Jag älskade dig då, älskar dig nu och kommer för all framtid att älska dig, mannen som fyllde mitt liv med EXAKT ALLT!
Varm kram Minette
Lämna kommentar (9 st) Dela inlägget:

Sorg, bearbeta och hitta en egen väg

Sorg och jag väljer min väg att bearbeta!

Sorg? ja den enormt och jag vet inte hur jag ska gå vidare. Tyngden i mitt bröst är obeskrivbar och smärtan som är där exakt hela tiden gör så ont.

Att förlora min älskade man, så ung, så många år för tidigt, att förlora pappan till mina barn och  husse till våra älskade djur, hur ska jag kunna trösta, hur ska jag kunna se livet som livet borde vara?

Trots all smärta och sorg så ge jag inte upp, jag kommer ALDRIG tillåta mig falla så djupt att jag inte kan resa mig.

Jag har en inre extra styrka och jag vet att de 3.5 års vidriga resa  vi genomlidit kommer ses med andra ögon, men det kommer att ta tid och det tillåter jag mig.

Jag har ett löfte att följa!

Robert skrev väldigt många brev som påminner mig om våra gemensamma mål och löften.

Brev där han ber mig följa min väg att bearbeta min sorg och förlust så som jag vill och så som det passar mig.

Just nu finns inte min ork att skriva så mycket, men jag vill ändå berätta lite om att vi lever men det är inte mer.

En del av mitt sorgearbete är att fortsätta hjälpa andra!

Genom att rensa hemma, sälja av det lilla jag har så får jag en chans att hjälpa och med det må lite bättre.

På facebook har jag en grupp som heter Eskilstuna hjälper, ansök  gärna om medlemskap där och se vad jag söker för att mätta många barns magar samt samla in julklappar.

Vill du bidra genom att köpa något? Håll koll där eller här på bloggen.

Ta hand om er och följ gärna kommande inlägg om våra resor under 3.5 år. Det kommer hända mycket, jag har ju lovat min älskade man, mina döttrar och framför allt – MIG SJÄLV!

varm kram /Minette

 

 

 

 

Lämna kommentar (8 st) Dela inlägget:

Älskade Robert fyller 49 år…tacksam!

Älskade Robert har sin 49:e födelsedag!

Älskade du, min man, pappa till mina barn och en fantastisk bonuspappa och morfar. Du är allt en kvinna kan drömma om, en vän få finner i sitt liv och du är den absolut starkaste person jag någonsin har träffat. 

Året 2017 fick vi det hemska beskedet om din sjukdom – cancer. Året vi inte visste om du skulle fira flera födelsedagar. Idag 3  långa och jobbiga år senare har vi nått ännu en kamp i mängden, en kamp utöver det vanliga, men vi ger inte upp.

49 år!

Idag firar vi din 49:e födelsedag, men ännu större firar vi livet, vår tid tillsammans och våra nära och kära som finns runt om oss. 

Tacksam för varje dag.

 

Nu ska jag snart hämta hem dig för några timmars permission, så mysig att få pyssla om dig. 

 

Hjärtligt grattis underbara älskade man, vår pappa, svärson och morfar!

Nedan ser ni ett inlägg sen tidigare.  Skicka gärna en hälsning till Robert, hylla inte bara hans födelsedag, hylla hans styrka och vilja med livet. 

 

 

 

 

 

Tacksamhet fuck Cancer

 

Lämna kommentar (10 st) Dela inlägget:

Rosa Oktober 2017 fuckcancer.

Rosa Oktober 2017 fuckcancer.

Rosa oktober.

En månad där vi alla visar och tänker  på drabbade och deras anhöriga. 07.27 i morse fick jag det sms jag inte önskat.

Ytterligare en allt för ung människa lämnar jorden allt för tidigt. Tårarna rinner ner och allt som händer runt om i övrigt suddas bort.  I dag dör på tok för många människor i denna hemska vidriga sjukdom. Vi vill alla finnas till.

Men tror många känner som mig, att vi inte räcker till. Vi når inte fram, det blir inget stopp, CANCER är så fruktansvärt och rädslan man bär är obeskrivbar. Stanna upp, lev i nuet, va tacksam och ta inget eller ingen för givet. Tillsammans i kampen blir vi starkare.

Stöd bröstcancerfonden   https://www.cancerfonden.se/rosabandet

Med kärlek / Minette

 

Lämna kommentar (7 st) Dela inlägget: